Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
252<br />
Att jämföra länders välfärd<br />
re ickeakademisk eftergymnasial utbildning.<br />
Därför har i detta exempel i stället valts andelen<br />
av arbetskraften som har en minst treårig akademisk<br />
utbildning.<br />
Det är inte bara arbetskraftens utbildningsnivå<br />
utan även den övriga kunskapsbildningen är<br />
betydelsefull. Därför ingår ofta olika indikatorer<br />
<strong>på</strong> forskning, utveckling och innovationsverksamhet<br />
bland de valda insatsindikatorerna. Det<br />
mått som valts i detta exempel är FoU-utgifter<br />
per invånare rensat för skillnader i kostnadsnivå<br />
Figur 5. Insatsen och dess komponenter<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
0<br />
USA<br />
Nederländerna<br />
Danmark<br />
Island<br />
Sverige<br />
Norge<br />
Ett annat tillväxtområde är IT-utvecklingen.<br />
IT-revolutionen är mycket betydelsefull för utvecklingen<br />
<strong>på</strong> många områden även om direkta<br />
bevis för att IT-investeringar skulle ge större<br />
produktivitetsvinster än andra investeringar har<br />
dröjt. Detta gäller <strong>på</strong> en mer aggregerad nivå,<br />
men i studier av enskilda företag eller mindre<br />
grupper av företag har det varit lättare att finna<br />
tydliga effekter av en mer utvecklad ITanvändning.<br />
Det har då varit fråga om kombinationer<br />
av organisationsförändringar och ITsatsningar<br />
8 som gett resultat.<br />
Korea<br />
Japan<br />
Schweiz<br />
Canada<br />
Finland<br />
Storbritannien<br />
Australien<br />
Tyskland<br />
Belgien<br />
mellan länderna (PPP-justerat). Motivet till detta<br />
val är att FoU-utgifter i förhållande till BNP,<br />
som är att det frekventaste FoU-måttet, visserligen<br />
ger en bra bild av en nations prioriteringar,<br />
men inte en så bra bild av satsningarnas storlek<br />
jämfört med andra länder. Ty med måttet FoUandelen<br />
av BNP verkar länder som har en lägre<br />
BNP nivå, som Sverige, göra större investeringar<br />
i ny kunskap än de faktiskt gör jämfört med<br />
rikare länder som USA och Schweiz.<br />
Österrike<br />
Irland<br />
IT<br />
Forskning<br />
Utbildning<br />
Arbete välfärd<br />
Italien<br />
Frankrike<br />
Spanien<br />
Ungern<br />
Nya Zeeland<br />
Tron att IT-revolutionen har fått effekter är<br />
dock allmän, även om bevisen har visat sig relativt<br />
svårfångade. Därför har i regel också något<br />
mått <strong>på</strong> ländernas IT-standard inkluderats bland<br />
insatsfaktorerna. Här har valts det enkla och<br />
lättillgängliga måttet andelen invånare med Internettillgång.<br />
Detta är ett mått som ger en bred<br />
bild såväl av IT-kompetensen som av ITanvändningen,<br />
vilka bägge är centrala för ett<br />
samhälles IT-mognad.<br />
8 En av de tidiga studierna som omfattat ett stort antal<br />
företag är ITPS studie: ”Enterprises in Transition,<br />
Learning Strategies for Increased<br />
Competitiveness” ITP S A2001:001<br />
Den är tillgängling som PDF <strong>på</strong> ITPS hemsida www.itps.se<br />
Tjeckien<br />
Mexiko<br />
Slovakien<br />
Portugal<br />
Grekland
Change language