Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

More documents

Recommendations

Info

konsumera än om landet hade producerat allt själv. Desto mer importvaror konsumenterna kan få för en given ansträngning att producera exportvaror desto större blir de egna konsumtionsmöjligheterna. Som i all handel gäller det att sälja dyrt och köpa billigt. Men för att få en bild av vilka inkomster som ett land faktiskt har måste också hänsyn tas till vilka strömmar av arbetsinkomster och kapitalinkomster som passerar landets gränser. I begreppet bruttonationalinkomst, eller BNI, ingår förutom BNP fyra strömmar; kapitalavkastning som kommer in till ett land respektive lämnar landet, samt arbetsinkomster som kommer in respektive går ut. I detta begrepp inräknas också skattebetalningar respektive bidrag från internationella organisationer. Inom EU-familjen uppgår dessa till relativt stora belopp. Har ett lands företag eller privatpersoner investerat i verksamhet i andra länder, i form av hela företag eller enskilda aktier, ger det inkomster i form av kapitalavkastning som strömmar in till landet och som kan investeras eller konsumeras i det egna landet. På samma sätt kräver andra länder avkastning på det de tidigare har investerat i ett land. Detta minskar ett lands tillgång till det egna produktionsresultatet och därmed deras inkomster. Om ett land har haft ett nettoinflöde av kapital under en lång följd av år, så innebär det att det i framtiden måste avstå en betydande del av sitt produktionsresultat, landets BNP, till andra länder. Den andra sidan av myntet är dock att landet med mycket hög sannolikhet har en väsentligt högre BNP än vad som det annars skulle ha haft. I de flesta fall har dessa investeringar skapat en produktion som är så mycket större än den annars hade varit, så att den räcker till för att både betala investerarna en avkastning och ge det egna landet större konsumtionsmöjligheter. Skillnaden mellan direktinvesteringar och portföljinvesteringar ligger i syftet. Vill investeraren kunna påverka en verksamhet eller är det bara placeringar i aktier eller obligationer utan syfte att påverka verksamheten. Dessa två typer av investeringar ger helt olika kapitalavkastningsströmmar i bruttonationalinkomsten eller BNI. En direktinvestering är schablonmässigt en investering som ger minst en 10-procentig ägarandel i ett företag, andra investeringar räknas i princip som portföljinvesteringar. För direktinvesteringar räknas hela bruttovinsten som en intäktsström till det investerande landet. Det innebär att det som återinvesteras i företaget i form av ersättningsinvesteringar, nyinvesteringar och övriga kvarhållna medel i företaget räknas Att jämföra länders välfärd som nya investeringar. Det gör att avkastningsflödet blir mycket stort i förhållande till investeringen. Portföljinvesteringar ger däremot i BNI-termer bara ett kapitalflöde som motsvarar direktavkastningen i form av utdelningar och räntor. Eventuellt uppkomna kapitalvinster räknas inte, inte ens om de realiseras och vinsten förs hem till det egna landet. Räntebetalningar till följd av upplåning för att finansiera ett bytesbalansunderskott ingår däremot i BNI-måttet. När det gäller gruppen anställda är det individer som får betalt av andra länder eller internationella organisationer för sitt arbete som skapar de penningströmmar över gränserna som påverkar resurserna i olika länder. Att de får betalt av utländska arbetsgivare kan bero på att de har arbetat så kort tid i ett land att de tar med sig inkomsterna, i de flesta fall till det egna hemlandet, och konsumerar dem där. Tillfälliga uppdrag till uppdragsgivare i andra länder ökar också inkomsterna för det land uppdragstagarna är bosatta. Det kan också röra sig om anställda vid internationella organisationer vars löner skapar ett inflöde till det land där de är bosatta. Människor som bor i gränstrakterna eller långpendlar och är skattskrivna i ett annat land än där de är anställda är en annan kategori som tillför sitt hemland inkomster. Däremot räknas det inte som en inkomstöverföring som påverkar BNI om människor från U-länder bosätter sig i ett I-land och skickar en del av sina inkomster tillbaka till släktingar i det gamla hemlandet. Utan detta räknas som transfereringar på samma sätt som de betydligt mindre strömmar som skapas av den U-hjälp som de rika länderna ger. Det innebär att, i varje fall vissa, transfereringar egentligen påverkar konsumtionsutrymmet för befolkningen i ett land även om de inte påverkar BNI-måttet. Av figur 1 framgår den köpkraftsjusterade BNI-nivån i US dollar för 29 länder. Utom Luxemburg har Norge, USA och Schweiz en klart högre BNI-nivå än de andra länderna. Danmark ligger först i en grupp på hela 15 länder som har mellan 25 000 och 30 000 $ i BNI per invånare. Sverige ligger i slutet av gruppen och har bara fem procent högre BNI-nivå än Italien, som är det land som har den lägsta inkomsterna i gruppen. Därefter följer Spanien och Nya Zeeland med 22 000 $ per capita. Sist återfinns åtta länder i en brant fallande trappa från Grekland med 18 000 $ till Mexiko på drygt 8 000 $ i BNI per capita köpkraftsjusterat. 239
Att jämföra länders välfärd 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Luxemburg Källa: OECD och EUROSTAT Norge USA Schweiz Danmark 1.2 Ekonomiska resurser är centrala men det finns andra faktorer av betydelse för välfärden. Konsumtionsmöjligheterna är inte allt, trots deras stora vikt, utan även andra faktorer är betydelsefulla för människors välfärd. Därför har ett stort antal organisationer och forskare 2 försökt att också inkludera sådana i ett utvidgat välfärdsbegrepp. Bland dessa märks FN 3 Storbritannien Island Canada Japan Österrike Belgien Nederländerna där indikatorer för hälsa och utbildning inkluderats, medan de ekonomiska konsumtionsmöjligheterna nedtonats. I dessa försök att uppskatta nationers välfärd har Sverige ofta hamnat bland de allra främsta. Denna artikel är dock inte ett nytt försök att i denna tradition utan, som redan nämnts, i likhet med den rapport som Institutet för tillväxtpolitiska studier 4 publicerade i slutet av 2003 2 Ett exempel återfinns i en artikel i SCB:Välfärd och ofärd på 90-talet. Rapport 100 i serien Levnadsförhållanden. ” EUROPEAN SOCIAL DEVELOP- MENT RENDS, Development Challenges of the “New Europe” by Richard Estes1 (University of Pennsylvania) m 3 UNDP, 2004, Human Development Report 2004; ”Cultural liberty in today’s diverse world”, United Nations Development Programme, New York. 4 240 Figur 1. BNI per capita i PPP år 2002 Frankrike Sverige Australien Finland Irland Tyskland Italien Spanien Nya Zeeland Grekland Portugal inriktad på att jämföra olika metoder att göra denna typ av jämförelser. 1.3 Arbete är inte allt I detta avsnitt görs ett försök att bedöma den möjliga arbetskraftsinsatsen i de olika länderna och hur mycket av denna som har satts av till ledighet i form av kortare arbetsvecka, längre semester, tidig pensionering, hemmafruar och andra orsaker till att människor i arbetsför ålder står utanför arbetskraften. Koreanerna är de som per sysselsatt arbetar i särklass mest timmar per år, bland dem som är i arbetsför ålder är det islänningarna. Holländare, italienare och fransmän däremot har som kollektiv valt att avstå en betydande del av sin möjliga ekonomiska standard genom att ta ut en mycket stor del av denna potential i ledig tid. I början av det förra århundradet var ett av fackföreningarnas viktigaste krav att minska den dagliga arbetstiden till 8 timmar, under parollen; ”8 timmars arbete, 8 timmars vila och 8 timmars sömn”. Men i dagens samhälle framhålls arbete som allt viktigare för människors välbefinnande och sociala relationer. Arbetet har ändrat karaktär, vilket innebär att det idag för många innehåller många sociala kontakter och interak- ITPS: A2003:012 “Swedish Growth and Welfare in Perspective” av Hans-Olof Hagén, Michael Olsson, Anders Wiberg och Kurt Lundgren Korea Tjeckien Ungern Slovakien Polen Mexiko
Page 1 and 2:
Levnadsförhållanden Perspektiv p
Page 3 and 4:
Living conditions Report no 106 Per
Page 6 and 7:
Innehållsförteckning Förord 3 F
Page 8:
Författare Medverkande från SCB G
Page 11 and 12:
Introduktion Tema 1 Förvärvsarbet
Page 13 and 14:
Introduktion överviktiga eller fet
Page 15 and 16:
Introduktion med låg inkomst eller
Page 18 and 19:
Kapitel 1 Arbete och arbetslöshet
Page 20 and 21:
arbetskraftsdeltagandet för kvinno
Page 22 and 23:
Återhämtningsperioden Visst har d
Page 24 and 25:
Arbete och arbetslöshet Diagram 8
Page 26 and 27:
Page 28:
Page 32 and 33:
Kapitel 2 Inkomstfördelningen 1975
Page 34 and 35:
kraftigaste ökningen under hela m
Page 36 and 37:
Ökad skillnad mellan de med och de
Page 38 and 39:
sitt ursprung i det egna boendet. A
Page 40 and 41:
företagarinkomstens andel av brutt
Page 42 and 43:
skattereformen har skatten den mins
Page 44:
Referenser Fritzell, J. 1991. Icke
Page 47 and 48:
Inkomstutvecklingen i kommunerna 1.
Page 49 and 50:
Inkomstutvecklingen i kommunerna Di
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Inkomstutvecklingen i kommunerna Ta
Page 57 and 58:
Inkomstutvecklingen i kommunerna ä
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Inkomstutvecklingen i kommunerna Va
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 68 and 69:
Kapitel 4 How Problematic are Youth
Page 70 and 71:
not rely on income data only when a
Page 72 and 73:
ered on three occasions, and there
Page 74 and 75:
departs from the indicators that ma
Page 76 and 77:
table 4, (denoted with #) and revea
Page 78 and 79:
It is important to stress the gende
Page 80 and 81:
Jöreskog, K. G. (). . In (Eds.). (
Page 82 and 83:
Table 4. Growth curve model estimat
Page 84:
Figure 1. Analytic model. Figure 2.
Page 87 and 88:
Levnadskostnader uppgift var att ut
Page 89 and 90:
Levnadskostnader arna hos internati
Page 91 and 92:
Levnadskostnader Diagram 3 Prisniv
Page 94 and 95:
Kapitel 6 Utrymmesstandard i boende
Page 96 and 97:
Diagram 1 Procent trångbodda enlig
Page 98 and 99:
Utrymmesstandard Diagram 3 Trångbo
Page 100 and 101:
Under 90-talet ökade även andelen
Page 102 and 103:
Diagram 9 Hög utrymmesstandard i o
Page 104 and 105:
Del 3 Hälsa 103
Page 106 and 107:
Kapitel 7 Sjukfrånvaron på 1990-t
Page 108 and 109:
Det finns samband mellan sjukfrånv
Page 110 and 111:
För män har andelen i åldern 20-
Page 112 and 113:
medelsindustri som hade hög sjukpe
Page 114 and 115:
Bilaga 1 Definition av sjukpenninga
Page 116 and 117:
Kapitel 8 Hälsorelaterade levnadsv
Page 118 and 119:
Rökning Rökning är en av dagens
Page 120 and 121:
Skillnader i motionsvanor mellan ol
Page 122 and 123:
Hälsorelaterade levnadsvanor Diagr
Page 124 and 125:
Hälsorelaterade levnadsvanor Diagr
Page 126 and 127:
Kapitel 9 Bostadsområdets Bostad o
Page 128 and 129:
gång till badrum. Idag föreligger
Page 130 and 131:
Bostad och hälsa Tabell 1. Relativ
Page 132 and 133:
Del 4 Sociala relationer 131
Page 134 and 135:
Kapitel 10 Att förena arbete och p
Page 136 and 137:
Diagram 1. Genomsnittlig tid för a
Page 138 and 139:
Arbete i hushåll och på marknaden
Page 140 and 141:
Diagram 4. Samband mellan tid i fö
Page 142 and 143:
med hemmavarande barn yngre än 18
Page 144 and 145:
nors totala arbete består i högre
Page 146 and 147:
episodlängden är beroende av hur
Page 148 and 149:
För måltider är bilden delvis an
Page 150 and 151:
Referenser Commission of the Europe
Page 152 and 153:
Att förena arbete och privatliv Ta
Page 154 and 155:
Kapitel 11 Barnens tid med föräld
Page 156 and 157:
Förändring av barns tid med för
Page 158 and 159:
aktiviteter. Det är föräldrarna
Page 160 and 161:
Kapitel 12 Våldsoffer bland kvinno
Page 162 and 163:
liga brottsligheten i själva verke
Page 164 and 165:
1.4 Några läsanvisningar När det
Page 166 and 167:
Våldsoffer bland kvinnor och män
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Vid intervjuerna lät vi de intervj
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Tabell 6. Poliskontakter. Särredov
Page 178 and 179:
Alternativen "den intervjuade känn
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
6. Oro för att bli utsatt för vå
Page 184 and 185:
Kapitel 13 Oroande förhållanden O
Page 186 and 187:
karriär inom arbetslivet, ensamma
Page 188 and 189:
Oroande förhållanden Diagram 2 (f
Page 190 and 191: Arbetslöshet Utvecklingen när det
Page 192 and 193: när det gäller oro för hälsan
Page 194 and 195: Oroande förhållanden Diagram 6. O
Page 196 and 197: Diagram 7. Oro för att själv elle
Page 198 and 199: 4 Oro för inbrott eller skadegöre
Page 200 and 201: Oroande förhållanden Diagram 9 (f
Page 202 and 203: Oroande förhållanden Tabell 3. Or
Page 204 and 205: Oroande förhållanden Diagram 12.
Page 206 and 207: 6 Oro för miljön och situationen
Page 210 and 211: Diagram 16 (forts.) Oro för miljö
Page 212 and 213: Oroande förhållanden Diagram 17 (
Page 216 and 217: Oroande förhållanden Diagram 19 (
Page 218 and 219: Oroande förhållanden Diagram 21.
Page 220 and 221: 7 Analyser med logistisk regression
Page 222 and 223: Oroande förhållanden Tabell 6. Od
Page 224 and 225: Oroande förhållanden Tabell 8. Od
Page 226 and 227: Del 5 Översikt över välfärden 2
Page 228 and 229: Kapitel 14 Index för internationel
Page 230 and 231: Fördelningperspektivet innebär at
Page 232 and 233: 2 Estes´ WISP för Västeuropa och
Page 234 and 235: Svagt samband mellan BNP och olika
Page 236 and 237: 12 14 Fattigdomskvot beräknad enli
Page 238 and 239: Kapitel 15 Att jämföra länders v
Page 242 and 243: tioner. Arbetskamraterna blir därf
Page 244 and 245: Antagandet om att produktiviteten s
Page 246 and 247: Tabell 2. Normerade världen för m
Page 248 and 249: 2. Ett försök till känslighetsan
Page 250 and 251: med USA och Japan i spetsen är rel
Page 252 and 253: Figur 4 Analys av ländernas rangor
Page 254 and 255: Alla dessa indikatorer har sedan no
Page 256 and 257: Tabell 7 Korrelationssambandet mell
Page 258 and 259: Det är nu läge att gå över till
Page 260 and 261: Allra effektivast är Italien efter
Page 262 and 263: tressanta studieobjekt. Men efterso
Page 264 and 265: Att jämföra länders välfärd Ta
Page 266 and 267: Tabell A.2.2 Normerade grunddata f
Page 268 and 269: Tabell A.2.4 Grunddata för insatse
Page 270 and 271: Kapitel 16 Välfärd - på vårt s
Page 272 and 273: Ett exempel från Jamaica I bild 1
Page 274 and 275: Tabell 1 Tillfredsställelsen med l
Page 276 and 277: Kapitel 17 JämIndex - ett verktyg
Page 278 and 279: Tabell 1 Variabler i JämIndexbasen
Page 280 and 281: JämIndex - ett verktyg för region
Page 282 and 283: 3.3 Framgångsfaktorer för kommune
Page 284 and 285: JämIndex - ett verktyg för region
Page 286 and 287: 4.4 Ledamöter i kommunfullmäktige
Page 288 and 289: Slutsatser Kön är en viktig fakto
Page 290 and 291:
JämIndex - ett verktyg för region
Page 292 and 293:
Kapitel 18 Barnindex RÄDDA BARNENS
Page 294 and 295:
områdena ekonomi, hälsa och utbil
Page 296 and 297:
Barnindex Diagram 1. Andel barn som
Page 298 and 299:
Diagram 3. Skillnaden i procentenhe
Page 300 and 301:
Barnindex Diagram 5. Andel barn med
Page 302 and 303:
ekonomisk utsatthet som nu genomfö
Page 304 and 305:
Tabell 1. Kommuner med bäst och s
Page 306 and 307:
Den största spridningen mellan kom
Page 308 and 309:
Tabell 1 Barnfattigdomsindex: Proce
Page 310 and 311:
Barnindex Tabell 2 Enskilda indikat
Page 312 and 313:
Barnindex Karlstad 90,8 88,2 96,1 7
Page 314 and 315:
Barnindex Strängnäs 89,0 83,1 94,
Page 316 and 317:
Bilaga 1. Variabeldefinitioner och
Page 318 and 319:
317
Page 320 and 321:
319
Page 322 and 323:
321
Page 324 and 325:
323
Page 326 and 327:
325
Page 328 and 329:
327
Page 330 and 331:
329
Page 332 and 333:
331
Page 334 and 335:
333
Page 336 and 337:
335
Page 338 and 339:
337
Page 340 and 341:
339
Page 342 and 343:
341
Page 344 and 345:
Rapportförteckning I serien Levnad
Page 346 and 347:
92 Sysselsättning, arbetstider och
show all

Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?