Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

För män har andelen i åldern 20-64 år som
fått någon utbetalning av arbetslöshetsunderstöd
minskat kontinuerligt sedan 1994. För kvinnor
minskade andelen först efter 1997.
Andelen av den totala inkomsten som utgörs
av förtidspension har varit relativt stabil mellan
1993 och 2002 medan andelen som utgörs av
sjukpenning resp. arbetslöshetsunderstöd har
varierat kraftigt. När arbetslösheten varit hög
och inkomsten från arbetslöshetsunderstöd varit
hög har andelen utbetald sjukpenning varit låg
(Heggeman och Schultz, 2004).
De som var arbetslösa i början av 1990–talet
har större sannolikhet att uppbära sjukpenning år
2001 än andra (Alm Stenflo, 2004). Ju längre tid
i arbetslöshet mellan 1990 och 1995 desto större
risk att personen har en stor andel av inkomsten i
form av sjukpenning år 2001. Det förklarar
emellertid endast en del av ökningen av sjukpenningkostnaderna
mellan 1996 och 2001. En
regional studie för Västmanland visar på samma
mönster (Sidebäck och Sundbom, 2004).
Även andra delar av transfereringssystemet
kan för speciella grupper ha samband med sjukpenning.
Mycket tyder till exempel på att en del
sjuka småbarnsföräldrar använder föräldrapenning
för vård av barn i stället för sjukpenning.
Det finns naturligtvis också ett samband
mellan socialbidrag och sjukpenning. För dem
som tappar anknytningen till arbetsmarknaden
återstår socialbidrag som försörjningskälla.
3 Utvecklingen under 1990–
talet efter kön och ålder
Även om ungefär lika många personer hade
sjukpenning 1993 som 2001 så innebär det inte
att det är samma egenskaper som leder till sjukskrivning
med sjukpenning år 1993 som 2001.
År 1993, 1996 och 2001 har valts för att studera
den åldersspecifika utvecklingen för män
och kvinnor. Åren har valts så att de ska vara
någorlunda jämförbara. Från och med 1993 inkluderar
ej de offentliga kostnaderna sjuklöneperioden.
År 1996 har valts för att undvika effekten
av den tillfälligt utökade sjuklöneperioden
1997/98. År 1996 var emellertid ersättningsnivån
för sjukpenning cirka fem procent lägre än
1993 och 2001, vilket måste beaktas då man
jämför utbetalningen av sjukpenning per person.
Bland de sysselsatta minskade andelen sjukskrivna
i de flesta åldrar mellan 1993 och 1996
(diagram 7). Minskningen är emellertid betydligt
större bland unga under 25 år. En trolig orsak är
att unga fått allt svårare att ta sig in på arbetsmarknaden
under 1990–talet. I slutet av decenniet
är det förmodligen i huvudsak unga med
Sjukfrånvaron på 1990-talet
god hälsa och arbetsmotivation som fått sysselsättning.
Andelen kvinnor som haft någon form av
sjukpenning från försäkringskassan år 2001
överskrider 1993 års nivå utom för åldrarna under
30 år. Den förändringen kan i huvudsak tillskrivas
den ökande andelen sjukskrivna inom
den kommunala sektorn. För män är förändringen
väsentligt mindre och det gäller alla åldrar.
Diagram 7 Procent av de sysselsatta med
någon utbetald sjukpenning under året efter
ålder 1993, 1996 och 2001.
Uppgifterna avser personer som varit sysselsatta
under året
Procent
Kvinnor
30
20
10
0
1993
2001
1996
20 25 30 35 40 45 50 55 60
Ålder
Procent
30
Män
20
10
0
1993
2001
1996
20 25 30 35 40 45 50 55 60
Ålder
År 1996 var andelen med sjukpenning ovanligt
låg. Mellan 1996 och 2001 ökar andelen kvinnor
i alla åldrar över 25 år som haft någon form av
sjukpenning markant. För männens del noteras
också en uppgång i andelen sjukskrivna från
1996 till 2001. Uppgången är dock mindre än för
kvinnorna och överstiger 1993 års nivå endast i
åldrarna 60–64 år.
Den totala utbetalningen av sjukpenning per
mottagare av sjukpenning och år (diagram 8) var
lika stor 1993 och 1996 för kvinnor under 50 års
ålder. För män var den något högre 1996 än
1993.
År 1996 betalades i medeltal en mindre summa
sjukpenning ut per mottagare för de äldsta än
1993. Under lågkonjunkturen i början av 1990–
talet fick många av dem som hade sämst hälsa
förtidspension. Antalet nybeviljade förtidspensioner
var mycket högt 1992 och 1993. När
man beviljar förtidspension generöst försvinner
de med längsta sjukskrivningarna framför allt
109