Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

JämIndex – ett verktyg för regional analys
Diagram 2 Eftergymnasial utbildning och medelinkomst (sammanräknad förvärvsinkomst) i
svenska kommuner
Medelinkomst, Medelinkomst,
1 000-tal kr Kvinnor 1 000-tal kr Män
600
600
500
400
300
200
100
Riket
0
0 10 20 30 40 50 60 70
Andel (%) med
eftergymnasial utbildning
4.2 Föräldrapenning och sammanräknad förvärvsinkomst
I indexet mäter en variabel skillnaden mellan
medelinkomsten (sammanräknade förvärvsinkomsten)
för kvinnor och män. Kommuner och
län rangordnas efter denna skillnad.
Det finns i indexet också två variabler som mäter
skillnader mellan kvinnor och män när det
gäller uttag av dels föräldrapenning och dels den
tillfälliga föräldrapenningen t.ex. för vård av sjukt
barn.
Några frågor som diskuteras när det gäller användningen
av föräldraförsäkringen är om den ska
kvoteras mellan mamman och pappan samt hur
viktig en maximal nivå för ersättning är för fördelningen
av dagarna mellan föräldrarna.
I diagram 3 nedan har vi studerat sambandet
mellan inkomstnivå och uttag av föräldrapenning i
svenska kommuner, dels för kvinnor dels för män.
Det är viktigt att notera att här har vi studerat
kvinnors och mäns medelinkomster inom varje
kommun och inte hushållets samlade inkomst.
Föräldrapenning består av totalt 480 dagar som
föräldrarna har rätt att ta ut under de första levnadsåren
för barnet. Av dessa reserveras 60 för
vardera föräldern och de kan inte överlåtas. I genomsnitt
tog pappor ut 17 procent av dagar med
föräldrapenning år 2003. Andelen kan jämföras
med 0,5 procent år 1974, då möjligheten för pappor
att vara föräldralediga infördes. Andelen har
ökat men ändå är det långt till en jämn fördelning
av detta ansvar för barnen.
500
400
300
200
100
Riket
0
0 10 20 30 40 50 60 70
Andel (%) med
eftergymnasial utbildning
Medelinkomst för män påverkar inte deras
uttag av föräldrapenning
De nästan horisontella linjerna visar att för varken
kvinnor eller män har inkomstnivån i kommunen
någon betydelse för uttaget av föräldrapenning.
Den högsta inkomstnivån för män finns i Danderyds
kommun, där männen tjänade i genomsnitt
537 000 kr år 2001 (542 000 kr år 2002) och tog
ut 15 procent av föräldrapenningen. Den lägsta
inkomstnivån för män fanns i Haparanda, där de
tjänade 179 000 kr i genomsnitt år 2001. Männen
i Haparanda tog också ut 15 procent av föräldrapenningen.
År 2002 hade män i Årjäng den lägsta
medelinkomsten. Där tog papporna år 2002 ut 12
procent av föräldrapenningen.
Det hävdas ibland i debatten att det är nödvändigt
att ta bort den maximala nivån för föräldrapenningen
för att pappor ska ta ut denna. Men
redovisningen av data här nedan och sambanden
mellan dem kan tolkas som att det mer är en fråga
om attityder än en fråga om inkomster. En djupare
analys med hjälp av mikrodata, där grupper
med inkomster över och under maximala ersättningsnivån
analyseras separat, skulle ge ytterligare
kunskapsunderlag för debatt och politiska
ställningstaganden i fråga om kvotering av föräldrapenningen.
(Maximal ersättningsnivå är 7,5
gånger basbeloppet, som 2003 motsvarade 289
500 i årsinkomst).
283