Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Att förena arbete och privatliv
Inledning
äta, ta hand om våra barn, handla, laga mat, städa,
tvätta och allt annat att för att hinna med lite mer.
Om någonting ogjort måste göras, blir konsekvensen
obönhörligen att någonting annat istället får
stryka på foten. Vardagslivets alla aktiviteter konkurrerar
om tiden. Förvärvsarbetet sätter på olika
sätt gränser för privatlivet. Privatlivet sätter i sin
tur gränser för förvärvsarbetet. Om kraven på
insatser i privatlivet är stora, sätter det gränser för
förvärvsarbetet. Dels för möjligheterna att överhuvudtaget
ta förvärvsarbete men också för vilka
typer av krav från arbetet och arbetsplatsen som är
möjliga att uppfylla. T.ex. när det gäller arbetets
omfattning (hel/deltid) och förläggning (skiftarbete/dagtid/kväll/vardag/helg/flexibilitet,
etc.), möjligheter
till oplanerad bortavaro från arbetet, personalens
utbytbarhet, möjligheter att utföra arbete
i hemmet, m.m. Utan att närmare analysera frågan
torde det vara rimligt att anta att det på arbetsmarknaden
finns en betydande variation i vilka
krav som ställs på arbetskraften i dessa avseenden.
Likaså varierar människors möjligheter och
förutsättningar att uppfylla de skilda kraven.
Sammantaget kan detta bidra bl.a. till segregation
på arbetsmarknaden.
Den här mekanismen intar en viktig plats i
Kommissionens Sysselsättningsriktlinjer under
beteckningen ”Reconciliation of work and private
life” (Commission of the European Communities,
2003). Det är ett uttalat mål att öka sysselsättningen
och minska lönegapet mellan kvinnor och
män genom att undanröja orsakerna bakom detta.
Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att underlätta
för människor att kunna förena arbete och privatliv.
Det ska framför allt ske genom att erbjuda
barnomsorg och omsorg om andra beroende personer
samt genom att befrämja delat ansvar för
familj och försörjning genom arbete (professional
responsabilities) 1 Ett dygn är 24 timmar. Det gäller för alla. Det är
inom den ramen vi ska hinna med att arbeta, sova,
. Målet att befrämja delat ansvar
för familj och försörjning torde inte kunna uppnås
med mindre än att kvinnor och män fördelar såväl
det obetalda hemarbetet som förvärvsarbetet
någotsånär jämnt mellan sig.
Nu uppstår ett antal frågor: vad är privatliv
(private life), vad sker då, vilken betydelse har det
som då sker för försörjningen – för samhälle och
hushåll – och hur är det fördelat mellan kvinnor
1 Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är
att kvinnor och män ska ha samma möjligheter, rättigheter
och skyldigheter inom livets alla områden. Det innebär bland
annat:
- samma möjligheter till ekonomiskt oberoende
- delat ansvar för hem och barn
134
och män och över livscykeln? Vad och hur mycket
skulle behöva omfördelas, eller utföras i andra
organisatoriska former för att det ska bli möjligt
att förena arbete och privatliv. Skiljer sig kvinnors
och mäns vardagsliv åt i övrigt på ett sätt som kan
antas påverka deras möjligheter att förena arbete
och familj?
Statistiken över betalt och
obetalt arbete
Statistiken ger i alla medlemsländer en fullödig
bild av förvärvsarbetet. Hur många som arbetar,
fördelning för arbetstidens längd, på yrken, branscher
och sektorer, och mycket annat, allt uppdelat
efter kön, ålder, familjesituation och annat.
Den ekonomiska statistiken mäter på olika sätt
resultatet av detta arbete.
Statistiken ger i många men inte alla länder
också en bild – dock inte lika fullödig – av livet
utanför förvärvsarbetet, dvs. av privatlivets aktiviteter.
Den väsentliga källan är Tidsanvändningsundersökningar
vilka genomförts i ett stort antal
medlemsländer under åren omkring millennieskiftet.
Med några undantag har man därvid tillämpat
gemensamma Guidelines, utgivna av Eurostat
(Eurostat, 2000) med det explicita syftet att kunna
producera jämförbar 2 tidsanvändningsstatistik.
Tidsanvändningsstatistiken bygger på data som
samlats in genom att ett urval av personer har fört
tidsdagbok under slumpmässigt utvalda dagar
vilka tillsamman representerar ett år. Det är fråga
om en kronologisk kartläggning av vilka aktiviteter
som förekommer, dagboken medger registrering
av parallella aktiviteter och vilka eventuella
hushållsmedlemmar eller andra som var närvarande
under loppet av de undersökta dagarna. Det
innebär att episod för episod kartläggs med avseende
på huvudaktivitet, eventuell biaktivitet och
närvaro av andra personer, samt vad klockan är
vid episodens början och slut. Bakgrundsinformationen
är rikhaltig. Sammantaget är databasen
mycket rik på information.
Vardagslivets struktur
På den mest generella nivån ger Tidsanvändningsstatistiken
följande bild av hur kvinnor och män i
genomsnitt fördelar dygnets timmar på skilda
huvudgrupper av aktiviteter (diagram 1).
2
Endast övergripande sammanställningar av europeisk tidsanvändningsstatistik
som samlats in i enlighet med Eurostats
guidelines (Eurostat, 2000) har hittills publicerats, nämligen
How women and med spend their time (Eurostat 2003a),
Time use at different stages of life (Eurostat, 2003b) samt
How Europeans spend thier time (Eurostat, 2004).