Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

More documents

Recommendations

Info

Kapitel 6 Utrymmesstandard i boendet 1975-2003 Av Tommy Lindkvist SCB/BV/DEM Sammanfattning • Trångboddheten minskade kraftigt fram till mitten av 80-talet. Sedan dess har minskningen avstannat. • Det finns flera tecken på en fördröjning av ungdomars etablering på bostadsmarknaden. • För ungdomar under 30 år har trångboddheten (enligt norm 3) ökat något under 90-talet. Detsamma gäller för låginkomstfamiljerna, Utrymmesstandard dvs personer som lever i hushållen med den lägsta disponibla inkomsten (lägsta kvartilen). • Våra beräkningar av andelen med ”hög utrymmesstandard” visar att det är de äldre över 45 år samt höginkomsttagarna som har förbättrat sitt boende. För yngre och låginkomsttagare finns inga förändringar under de senaste 20 åren. 93
Utrymmesstandard 1 Mätning av utrymmesstandard Utrymmesstandard och utrustningsstandard är två centrala välfärdsmått vad gäller boendeförhållanden. I detta kapitel ska utrymmesstandard avhandlas. Sedan länge finns det etablerade normer för utrymmesstandard – som ofta mäts i termer av trångboddhet – som också tillämpas i officiell statistik. Trångboddhetsnorm 1 Allt eftersom utrymmesstandarden förbättrats, har även kraven på godtagbar standard ökat och trångboddhetsnormerna anpassats därefter. I 1945 års bostadsräkning tillämpades en definition som föreslogs av bostadssociala utredningen, där mer än två boende per rum, köket oräknat räknades som trångbodda (norm 1). Enpersons- och tvåpersonshushåll räknades inte som trångbodda. Enligt denna trångboddhetsdefinition anses t.ex. en tvåbarnsfamilj (fyra personer) i en enrummare som trångbodd. Trångboddhetsnorm 2 I bostadsbyggnadsutredningens betänkande ”Höjd bostadsstandard” (SOU 1965:32) formulerades en ny trångboddhetsdefintion baserad på högre krav på godtagbar utrymmesstandard. Denna definition innebar att mer än två boende per rum, kök och vardagsrum oräknade, räknas som trångbodda (norm 2). Enpersonhushåll räknas inte som trångbodda. I detta fall anses en tvåbarnsfamilj (fyra personer) trångbodd i en bostad om mindre än tre rum och kök. Trångboddhetsnorm 3 I boende- och bostadsfinansieringsutredningarnas slutbetänkande ”bostadsförsörjning och bostadsbidrag” (SOU 1975:51) sägs: ”bostadsbeståndet bör på längre sikt ges sådan sammansättning att varje hushåll kan erhålla lägenhet med kök och vardagsrum samt rum för föräldrar och eget rum för varje barn och annan hushållsmedlem. I vissa hushåll finns behov av sovrum för varje vuxen,”(norm 3). Den minsta lägenhetstypen blir enligt denna målsättning två rum och kök. Ett fyrapersoners hushåll med ett samboende par och två barn ska ha minst tre sovrum, vardagsrum och kök för att inte räknas som trångbott. Det tidigare vilkoret om att ensamboende inte räknas som trångbodda har tagits bort i trångboddhetsnorm 3. Hög utrymmesstandard De tre trångboddhetsnormerna kan ses som skalsteg som anger viss miniminivå i en utrymmesskala. I analogi med detta finns även mått på hög utrymmesstandard. Definitionen för hög utrymmesstandard är: ”Mer än ett rum per boende, kök och vardagsrum oräknade.”. Det innebär till exempel att en tvåbarnsfamilj (fyra personer) i en 94 bostad om minst sex rum och kök, eller två personer som bor i minst fyra rum och kök har hög utrymmesstandard. ”Normal utrymmesstandard” Mellan trångboddhet och hög utrymmestandard finns en mycket bred grupp med normal utrymmestandard. Detta innebär exempelvis att fyra boende i 3–5 rum eller två boende i 2–3 rum anses ha normal utrymmesstandard. Andra indikatorer Något som dessa trångboddhetsindikatorer inte fångar in är bostadens yta i kvadratmeter. Mer precist kan man inte avgöra om rummen som redovisas är stora eller små. Inte heller ger indikatorerna några signaler om bostadens utrustningstandard. Inte heller om vilken byggnadsstandard bostaden är byggd efter, d.v.s. om det är en nybyggd lägenhet med hög utrustningstandard eller en ombyggd sommarbostad med lägre utrustningsstandard. Bland indikatorer på utrymmesstandard finns, förutom trångboddhetsnormerna och hög utrymmesstandard, ytterligare två. Dessa beskriver den genomsnittliga boendetätheten inom en viss grupp. Den ena indikatorn är antalet boende per 100 rumsenheter, den andra indikatorn är ett omvänt mått, antalet rumsenheter per capita. Båda dessa mått har även tillämpats i folk- och bostadsräkningarna. Dessa beräkningar baseras på uppgifter om antalet personer som bodde i bostaden, antalet rum och förekomst av kök. Med rumsenhet (RE) avses såväl rum som kök om minst 6 kvadratmeter med fönster. Till skillnad från folk- och bostadsräkningarna beräknas utrymmesstandarden inte utifrån de i bostaden mantalsskrivna personerna utan på antalet personer som vid intervjutillfället faktiskt bodde i bostaden. I detta kapitel kommer fokus ligga på trångboddhetsnorm 3 respektive hög utrymmesstandard. Fördjupade siffror kring antalet boende per 100 rumsenheter, antal rum per boende samt trångboddhetsnorm 2 finns i tabellsamlingen för boende på SCB:s hemsida. (⇒http://www.scb.se/templates/Listning2____75530.asp.)
Page 1 and 2:
Levnadsförhållanden Perspektiv p
Page 3 and 4:
Living conditions Report no 106 Per
Page 6 and 7:
Innehållsförteckning Förord 3 F
Page 8:
Författare Medverkande från SCB G
Page 11 and 12:
Introduktion Tema 1 Förvärvsarbet
Page 13 and 14:
Introduktion överviktiga eller fet
Page 15 and 16:
Introduktion med låg inkomst eller
Page 18 and 19:
Kapitel 1 Arbete och arbetslöshet
Page 20 and 21:
arbetskraftsdeltagandet för kvinno
Page 22 and 23:
Återhämtningsperioden Visst har d
Page 24 and 25:
Arbete och arbetslöshet Diagram 8
Page 26 and 27:
Page 28:
Page 32 and 33:
Kapitel 2 Inkomstfördelningen 1975
Page 34 and 35:
kraftigaste ökningen under hela m
Page 36 and 37:
Ökad skillnad mellan de med och de
Page 38 and 39:
sitt ursprung i det egna boendet. A
Page 40 and 41:
företagarinkomstens andel av brutt
Page 42 and 43: skattereformen har skatten den mins
Page 44: Referenser Fritzell, J. 1991. Icke
Page 47 and 48: Inkomstutvecklingen i kommunerna 1.
Page 49 and 50: Inkomstutvecklingen i kommunerna Di
Page 55 and 56: Inkomstutvecklingen i kommunerna Ta
Page 57 and 58: Inkomstutvecklingen i kommunerna ä
Page 61 and 62: Inkomstutvecklingen i kommunerna Va
Page 68 and 69: Kapitel 4 How Problematic are Youth
Page 70 and 71: not rely on income data only when a
Page 72 and 73: ered on three occasions, and there
Page 74 and 75: departs from the indicators that ma
Page 76 and 77: table 4, (denoted with #) and revea
Page 78 and 79: It is important to stress the gende
Page 80 and 81: Jöreskog, K. G. (). . In (Eds.). (
Page 82 and 83: Table 4. Growth curve model estimat
Page 84: Figure 1. Analytic model. Figure 2.
Page 87 and 88: Levnadskostnader uppgift var att ut
Page 89 and 90: Levnadskostnader arna hos internati
Page 91 and 92: Levnadskostnader Diagram 3 Prisniv
Page 96 and 97: Diagram 1 Procent trångbodda enlig
Page 98 and 99: Utrymmesstandard Diagram 3 Trångbo
Page 100 and 101: Under 90-talet ökade även andelen
Page 102 and 103: Diagram 9 Hög utrymmesstandard i o
Page 104 and 105: Del 3 Hälsa 103
Page 106 and 107: Kapitel 7 Sjukfrånvaron på 1990-t
Page 108 and 109: Det finns samband mellan sjukfrånv
Page 110 and 111: För män har andelen i åldern 20-
Page 112 and 113: medelsindustri som hade hög sjukpe
Page 114 and 115: Bilaga 1 Definition av sjukpenninga
Page 116 and 117: Kapitel 8 Hälsorelaterade levnadsv
Page 118 and 119: Rökning Rökning är en av dagens
Page 120 and 121: Skillnader i motionsvanor mellan ol
Page 122 and 123: Hälsorelaterade levnadsvanor Diagr
Page 124 and 125: Hälsorelaterade levnadsvanor Diagr
Page 126 and 127: Kapitel 9 Bostadsområdets Bostad o
Page 128 and 129: gång till badrum. Idag föreligger
Page 130 and 131: Bostad och hälsa Tabell 1. Relativ
Page 132 and 133: Del 4 Sociala relationer 131
Page 134 and 135: Kapitel 10 Att förena arbete och p
Page 136 and 137: Diagram 1. Genomsnittlig tid för a
Page 138 and 139: Arbete i hushåll och på marknaden
Page 140 and 141: Diagram 4. Samband mellan tid i fö
Page 142 and 143: med hemmavarande barn yngre än 18
Page 144 and 145:
nors totala arbete består i högre
Page 146 and 147:
episodlängden är beroende av hur
Page 148 and 149:
För måltider är bilden delvis an
Page 150 and 151:
Referenser Commission of the Europe
Page 152 and 153:
Att förena arbete och privatliv Ta
Page 154 and 155:
Kapitel 11 Barnens tid med föräld
Page 156 and 157:
Förändring av barns tid med för
Page 158 and 159:
aktiviteter. Det är föräldrarna
Page 160 and 161:
Kapitel 12 Våldsoffer bland kvinno
Page 162 and 163:
liga brottsligheten i själva verke
Page 164 and 165:
1.4 Några läsanvisningar När det
Page 166 and 167:
Våldsoffer bland kvinnor och män
Page 168 and 169:
Page 170 and 171:
Page 172 and 173:
Vid intervjuerna lät vi de intervj
Page 174 and 175:
Page 176 and 177:
Tabell 6. Poliskontakter. Särredov
Page 178 and 179:
Alternativen "den intervjuade känn
Page 180 and 181:
Page 182 and 183:
6. Oro för att bli utsatt för vå
Page 184 and 185:
Kapitel 13 Oroande förhållanden O
Page 186 and 187:
karriär inom arbetslivet, ensamma
Page 188 and 189:
Oroande förhållanden Diagram 2 (f
Page 190 and 191:
Arbetslöshet Utvecklingen när det
Page 192 and 193:
när det gäller oro för hälsan
Page 194 and 195:
Oroande förhållanden Diagram 6. O
Page 196 and 197:
Diagram 7. Oro för att själv elle
Page 198 and 199:
4 Oro för inbrott eller skadegöre
Page 200 and 201:
Oroande förhållanden Diagram 9 (f
Page 202 and 203:
Oroande förhållanden Tabell 3. Or
Page 204 and 205:
Oroande förhållanden Diagram 12.
Page 206 and 207:
6 Oro för miljön och situationen
Page 208 and 209:
Page 210 and 211:
Diagram 16 (forts.) Oro för miljö
Page 212 and 213:
Oroande förhållanden Diagram 17 (
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Oroande förhållanden Diagram 19 (
Page 218 and 219:
Oroande förhållanden Diagram 21.
Page 220 and 221:
7 Analyser med logistisk regression
Page 222 and 223:
Oroande förhållanden Tabell 6. Od
Page 224 and 225:
Oroande förhållanden Tabell 8. Od
Page 226 and 227:
Del 5 Översikt över välfärden 2
Page 228 and 229:
Kapitel 14 Index för internationel
Page 230 and 231:
Fördelningperspektivet innebär at
Page 232 and 233:
2 Estes´ WISP för Västeuropa och
Page 234 and 235:
Svagt samband mellan BNP och olika
Page 236 and 237:
12 14 Fattigdomskvot beräknad enli
Page 238 and 239:
Kapitel 15 Att jämföra länders v
Page 240 and 241:
konsumera än om landet hade produc
Page 242 and 243:
tioner. Arbetskamraterna blir därf
Page 244 and 245:
Antagandet om att produktiviteten s
Page 246 and 247:
Tabell 2. Normerade världen för m
Page 248 and 249:
2. Ett försök till känslighetsan
Page 250 and 251:
med USA och Japan i spetsen är rel
Page 252 and 253:
Figur 4 Analys av ländernas rangor
Page 254 and 255:
Alla dessa indikatorer har sedan no
Page 256 and 257:
Tabell 7 Korrelationssambandet mell
Page 258 and 259:
Det är nu läge att gå över till
Page 260 and 261:
Allra effektivast är Italien efter
Page 262 and 263:
tressanta studieobjekt. Men efterso
Page 264 and 265:
Att jämföra länders välfärd Ta
Page 266 and 267:
Tabell A.2.2 Normerade grunddata f
Page 268 and 269:
Tabell A.2.4 Grunddata för insatse
Page 270 and 271:
Kapitel 16 Välfärd - på vårt s
Page 272 and 273:
Ett exempel från Jamaica I bild 1
Page 274 and 275:
Tabell 1 Tillfredsställelsen med l
Page 276 and 277:
Kapitel 17 JämIndex - ett verktyg
Page 278 and 279:
Tabell 1 Variabler i JämIndexbasen
Page 280 and 281:
JämIndex - ett verktyg för region
Page 282 and 283:
3.3 Framgångsfaktorer för kommune
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
4.4 Ledamöter i kommunfullmäktige
Page 288 and 289:
Slutsatser Kön är en viktig fakto
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Kapitel 18 Barnindex RÄDDA BARNENS
Page 294 and 295:
områdena ekonomi, hälsa och utbil
Page 296 and 297:
Barnindex Diagram 1. Andel barn som
Page 298 and 299:
Diagram 3. Skillnaden i procentenhe
Page 300 and 301:
Barnindex Diagram 5. Andel barn med
Page 302 and 303:
ekonomisk utsatthet som nu genomfö
Page 304 and 305:
Tabell 1. Kommuner med bäst och s
Page 306 and 307:
Den största spridningen mellan kom
Page 308 and 309:
Tabell 1 Barnfattigdomsindex: Proce
Page 310 and 311:
Barnindex Tabell 2 Enskilda indikat
Page 312 and 313:
Barnindex Karlstad 90,8 88,2 96,1 7
Page 314 and 315:
Barnindex Strängnäs 89,0 83,1 94,
Page 316 and 317:
Bilaga 1. Variabeldefinitioner och
Page 318 and 319:
317
Page 320 and 321:
319
Page 322 and 323:
321
Page 324 and 325:
323
Page 326 and 327:
325
Page 328 and 329:
327
Page 330 and 331:
329
Page 332 and 333:
331
Page 334 and 335:
333
Page 336 and 337:
335
Page 338 and 339:
337
Page 340 and 341:
339
Page 342 and 343:
341
Page 344 and 345:
Rapportförteckning I serien Levnad
Page 346 and 347:
92 Sysselsättning, arbetstider och
show all

Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?