Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Alternativen "den intervjuade känner gärningsmannen;<br />
familjeskäl" och "vågade inte,<br />
rädd för repressalier" ligger antagligen ganska<br />
nära varandra och är överrepresenterade i ungefär<br />
samma grupper. Det första alternativet, "familjeskäl",<br />
omnämns i 8 procent av fallen, vilket<br />
innebär drygt 80 000 sådana fall under ett år.<br />
Det senare, "rädd för repressalier", gäller sex<br />
procent (närmare 60 000 fall) av de händelser<br />
för vilka man inte haft några poliskontakter.<br />
Totalt således vid cirka 140 000 icke polisrapporterade<br />
hot- eller våldshändelser.<br />
Dessa båda alternativ sammantagna har<br />
nämnts i 11–12 procent av de fall av våld med<br />
synliga märken eller kroppsskada som inte polisrapporterats.<br />
Vidare i 58 procent av fallen som<br />
ägt rum i någon bostad (omkring 105 000 hot-<br />
eller våldshändelser) och i 31 procent av fallen<br />
då gärningsmannen tillhörde den egna bekantskapskretsen<br />
(närmare 120 000 händelser). Dessa<br />
skäl anges betydligt oftare av kvinnor (21<br />
procent) än av män (7 procent). Detta gäller då<br />
främst ensamstående kvinnor med barn (45 procent).<br />
Det anses allmänt att man inte kan kartlägga<br />
våld inom bekantskapskretsen, vanligen kvinnomisshandel,<br />
med hjälp av denna typ av intervjuundersökningar.<br />
I samband med 2000-01 års<br />
intervjuer har kvinnor emellertid redogjort för<br />
vad som motsvarar cirka 105 000 hot- eller<br />
våldshändelser under ett år, som man ej berättat<br />
om för polisen av rädsla för repressalier eller av<br />
familjeskäl. Detta synliggör åtminstone en del av<br />
detta våld.<br />
4.4 Relation till gärningsmannen<br />
I samband med 2000-01 års undersökningar<br />
ställdes också en fråga om offrens relation till<br />
gärningsmännen, "Var gärningsmannen en bekant<br />
till Dig, kände Du denne enbart till namn<br />
eller utseende, eller var det en helt okänd person?".<br />
Frågan ställdes första gången vid 1992-93<br />
års undersökningar.<br />
Det visar sig här att av de cirka 1 335 000 fall<br />
av våld eller hot vi kunnat kartlägga var gärningsmannen<br />
en "nära bekant" i omkring 25<br />
procent av fallen (ungefär 330 000 händelser).<br />
Detta är en ökning av andelen ”nära bekanta”<br />
med cirka fem procentenheter sedan början av<br />
90-talet.<br />
Våldsoffer bland kvinnor och män 1980–2003<br />
I tabell 8 redovisas resultaten för ett antal olika<br />
befolkningsgrupper. Det mera fullständiga<br />
dataunderlaget finns utlagd <strong>på</strong> SCB:s hemsida<br />
(se avsnitt 1.4 i detta kapitel).<br />
I konsekvens med vad som inledningsvis sades<br />
om möjligheterna att kartlägga olika slags<br />
våld eller hot, kan vi här anta att det är för de<br />
okända gärningsmännen, det anonyma våldet, vi<br />
får de tillförlitligaste skattningarna. Ju närmare<br />
gärningsmannen hamnar den innersta bekantskapskretsen,<br />
desto troligare är det att offret<br />
avstår att berätta därom. De 330 000 fallen med<br />
gärningsmän som var nära bekanta, utgör antagligen<br />
en minimiskattning. En del av de händelser,<br />
för vilka man ej vill besvara frågan (cirka<br />
två procent – framgår ej av tabellen ovan) kan<br />
antagligen också räknas hit.<br />
Relationen "nära bekant" förekommer oftare<br />
vid våldshändelser (30 procent) än när det enbart<br />
var frågan om hot (20 procent). Men vid den<br />
grövsta formen av våld, den som förorsakat något<br />
läkarbesök, var gärningsmannen i hela 50<br />
procent av fallen någon för offren helt okänd<br />
person.<br />
Redovisningen efter brottsplats visar, inte<br />
oväntat, att offer och gärningsman ofta har en<br />
nära relation när det gäller bostadsvåld. I 60<br />
procent av fallen var det här frågan om en nära<br />
bekant, jämfört med 18 procent beträffande våld<br />
<strong>på</strong> arbetsplatser och 8-9 procent när det gäller<br />
våld <strong>på</strong> gator och andra allmänna platser. I denna<br />
senare typ av händelser är det vanligen någon<br />
helt okänd (60 procent) eller någon som enbart<br />
är känd till namn eller utseende (25 procent)<br />
som svarar för angreppet.<br />
Som vi tidigare sett drabbas kvinnor oftare av<br />
bostadsvåld och män oftare av gatuvåld. Det är<br />
därmed också så att kvinnor oftare är nära bekanta<br />
med gärningsmannen (40 procent) än vad<br />
fallet är för männen (11 procent). Framför allt<br />
gäller detta för de ensamstående kvinnorna med<br />
barn, där nästan två kvinnor av tre uppger att<br />
man varit nära bekant med den person som svarade<br />
för våldet eller hoten.<br />
177
Change language