Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Inkomstfördelningen<br />
Diagram 3 Disponibel inkomst. Värdet som<br />
avgränsar högsta 10 procent respektive lägsta<br />
10 procent av befolkningen, 2002 års priser<br />
300<br />
250<br />
200<br />
150<br />
100<br />
50<br />
P90<br />
P50<br />
P10<br />
0<br />
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005<br />
P90 var omkring 1,5 gånger större än medianvärdet<br />
(P50) 1980. År 2002 var värdet nästan 1,8<br />
gånger större. Det omvända förhållandet gäller<br />
för det värde som avgränsar de 10 procent med<br />
de lägsta inkomsterna, där avståndet minskade.<br />
Sammantaget har gapet mellan hög och låginkomsttagare<br />
ökat sedan början av 1980-talet.<br />
Tabell 4 Relativt avstånd till median för<br />
gränsvärdet för högsta 10 och lägsta 10 procent<br />
av befolkningen<br />
1975 1980 1990 2000 2002<br />
P90 / P50 1,58 1,52 1,60 1,82 1,77<br />
P10 / P50 0,61 0,63 0,61 0,57 0,56<br />
Det övergripande måttet <strong>på</strong> spridningen i inkomstfördelningen<br />
som brukar användas är<br />
Gini-koefficienten. Koefficienten kan anta ett<br />
värde mellan 0 och 1 och ett högt värde betyder<br />
stor inkomstspridning.<br />
Det tydliga mönstret pekar <strong>på</strong> en kraftig ökning<br />
av inkomstspridningen sedan mitten av 1980talet.<br />
Utvecklingen under 1990-talet beror främst<br />
<strong>på</strong> kraftiga kapitalvinster under denna period.<br />
Eftersom kapitalvinsterna är mycket ojämnt fördelade<br />
så <strong>på</strong>verkar detta spridningen av den<br />
disponibla inkomsten.<br />
Inkomstspridningen i början av 2000-talet var<br />
lika stor som den var i mitten av 1960-talet. Det<br />
framkommer vid beräkningar av låginkomstutredningens<br />
material som avser inkomstförhållanden<br />
år 1967. 4<br />
4 Låginkomstutredningen var en offentlig utredning<br />
som publicerade en rad olika rapporter, bl.a. SOU<br />
1970:34 och SOU 1971:39. Beräkningar av Ginikoefficienten<br />
för 1967 redovisas i bilaga 19 till Långtidsutredningen<br />
1990.<br />
36<br />
Diagram 4 Gini-koefficient för disponibel<br />
inkomst<br />
0,35<br />
0,30<br />
0,25<br />
0,20<br />
Familjeenheter<br />
Kosthushåll<br />
0,15<br />
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005<br />
Anm. Interpolerade värden för kosthushåll 1992-94<br />
Kapitalinkomster <strong>på</strong>verkar inkomstspridningen<br />
Under 1970-talet och tidigt 1980-tal var kapitalinkomsterna<br />
av marginell betydelse för hushållens<br />
ekonomi. Kapitalinkomster inkluderar både<br />
löpande inkomster, såsom räntor och utdelningar,<br />
och realisationsvinster från försäljning<br />
av olika tillgångar. Realisationsvinster eller kapitalvinster<br />
härstammar från värdestegringar <strong>på</strong><br />
både boendekapital och finansiella tillgångar.<br />
Under andra halvan av 1980-talet steg värdet <strong>på</strong><br />
fastigheter och aktier och kapitalinkomsterna<br />
ökade i betydelse när dessa värdeökningar realiserades.<br />
Den tillfälliga nedgången <strong>på</strong> aktiebörserna<br />
världen över under hösten 1987, fick ingen<br />
långsiktig inverkan <strong>på</strong> hushållens inkomster.<br />
Mer betydelsefull var värdetillväxten för aktierelaterade<br />
tillgångar under 1990-talet. Den kraftiga<br />
ökningen av inkomstspridningen kan till mycket<br />
stor del förklaras av ökade kapitalvinster för<br />
hushållen <strong>på</strong> 1990-talet och början av 2000-talet.<br />
Börsens nedgång de första åren <strong>på</strong> 2000-talet<br />
medförde kraftigt minskade kapitalvinster 2001<br />
och 2002, jämfört med rekordåren 1999 och<br />
2000. Detta är den främsta förklaringen till att<br />
inkomstspridningen har minskat något sedan år<br />
2000.<br />
Det kan ifrågasättas om kapitalvinster ska inkluderas<br />
i inkomsten när man gör en beskrivning<br />
av den ekonomiska <strong>välfärden</strong>. Argumentet mot<br />
är att det inte är en löpande inkomst utan en<br />
omsättning av den summerade värdeförändring<br />
som har skett för olika kapitaltillgångar. Det<br />
mest extrema är när det egna småhuset säljs efter<br />
ett livslångt boende. Den kapitalvinst som då<br />
uppstår redovisas vid taxeringen och beskattas.<br />
Men det är en inkomst som är tillfällig. Argumentet<br />
för att inkludera kapitalvinsterna är att<br />
det ändå är en reell värdestegring som <strong>på</strong>verkar<br />
den ekonomiska standarden men som kanske<br />
borde periodiseras. Kapitalvinster har inte bara
Change language