Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Inkomstutvecklingen i kommunerna<br />
1. Inledning<br />
Denna artikel visar den sammanräknade förvärvsinkomstens<br />
utveckling och sammansättning mellan<br />
1983 och 2002 för befolkningen i åldrarna 20–<br />
64 år. Artikeln belyser främst regionala skillnader,<br />
dvs. skillnader mellan kommuner i olika delar av<br />
landet, och skillnader i inkomstutveckling mellan<br />
kvinnor och män. Däremot görs ingen kommungruppering<br />
efter näringslivsstruktur eller liknande.<br />
Förutom för hela perioden 1983–2002 beskrivs<br />
utvecklingen för tre delperioder – 1983–1990,<br />
1990–1995 och 1995–2002 – för att belysa skillnader<br />
i utveckling före, under och efter lågkonjunkturen<br />
i början av 1990-talet.<br />
Det första delen av artikeln redovisar inkomstens<br />
utveckling i stort i Sveriges kommuner. Hur<br />
utvecklades inkomsten i t.ex. storstadsområdena,<br />
där befolkningen har ökat, jämfört med i kommunerna<br />
i Norrland där befolkningen har minskat?<br />
Har storstadsområdena haft bättre inkomstutveckling,<br />
och om det är så, hade de bättre utveckling<br />
både under högkonjunkturen och under lågkonjunkturen?<br />
Fortsättningen av artikeln handlar om hur den<br />
del av den sammanräknade förvärvsinkomsten<br />
som består av förtidspension/sjukbidrag, arbetslöshetsstöd<br />
och sjukpenning utvecklades under<br />
perioden. Detta görs genom att visa hur stor andel<br />
av inkomsten som består av förtidspension/sjukbidrag,<br />
arbetslöshetsstöd och sjukpenning<br />
under delperioderna.<br />
Summan av förtidspension/sjukbidrag, arbetslöshetsstöd<br />
och sjukpenning förkortas FAS i artikeln<br />
och summans andel av den sammanräknade<br />
förvärvsinkomsten kallas FAS-andel. (Observera<br />
att övriga skattepliktiga transfereringar, främst<br />
föräldrapenning, inte ingår i FAS-andelen.) Om<br />
FAS-andelen i en kommun är större än i riket<br />
totalt visar det att befolkningen i åldrarna 20–64<br />
år i denna kommun i större omfattning än befolkningen<br />
i hela riket försörjer sig <strong>på</strong> skattepliktiga<br />
transfereringar som ersättning för att man inte<br />
arbetar. Vi ska bl.a. besvara frågan om FASandelen<br />
är markant mindre i storstadsområdena än<br />
i Norrlandskommunerna. Vi ska också visa hur<br />
FAS-andelen <strong>på</strong>verkades under högkonjunkturen<br />
och lågkonjunkturen.<br />
Att minska FAS-andelen är av intresse för<br />
samhället. Regeringen satte också i slutet av<br />
1990-talet upp som mål att antalet personer (omräknat<br />
till heltid) som försörjs av förtidspension/sjukbidrag,<br />
arbetslöshetsstöd och sjukpenning<br />
skulle minska kraftigt.<br />
46<br />
Medelinkomsten 2002 för befolkningen 20–64 år<br />
var 217 000 kronor. För kvinnor var beloppet 183<br />
000 kronor och för män 251 000 kronor. Mellan<br />
1983 och 2002 ökade medelinkomsten med 45<br />
procent, räknat i fasta priser. För kvinnor var ökningen<br />
58 procent, för män 36 procent. Kvinnors<br />
inkomst har därmed närmat sig mäns inkomst. År<br />
1983 uppgick kvinnors inkomst till 63 procent av<br />
mäns; år 2002 hade andelen ökat till 73 procent.<br />
Ojämn inkomstutveckling 1983–2002<br />
Inkomstökningen och den minskade skillnaden<br />
mellan kvinnors och mäns inkomster har dock<br />
inte varit resultatet av en kontinuerlig process.<br />
Detta framgår av diagram 1 och 2. Både 1983–<br />
1990 och 1995–2002 ökade medelinkomsten med<br />
ca 25 procent. Mellan 1990 och 1995 däremot,<br />
under lågkonjunkturen, minskade medelinkomsten<br />
med 7 procent.<br />
Kvinnors medelinkomst närmade sig mäns<br />
både under högkonjunkturen 1983–1990 och under<br />
lågkonjunkturens första år 1991–1993. Mellan<br />
1993 och 2001 däremot var avståndet mellan<br />
kvinnors och mäns inkomster i stort detsamma. År<br />
2002 innebar dock att kvinnors inkomster ökade<br />
mer än mäns och att kvinnors medelinkomst som<br />
andel av mäns medelinkomst nådde den högsta<br />
nivån hittills, 73 procent. Om vi nu är inne i en ny<br />
period där kvinnors inkomster närmar sig mäns<br />
återstår att se.<br />
Underlaget till artikeln är hämtat från Inkomst och<br />
taxeringsregistret (IoT) som bl.a. omfattar Skatteverkets<br />
deklarationsmaterial (taxeringsuppgifter och kontrolluppgifter)<br />
och uppgifter från befolkningsregistret.<br />
Populationen i artikeln är den folkbokförda befolkningen<br />
20–64 år den 31 december respektive år. Vi<br />
har för hela perioden 1983–2002 använt den kommunindelning<br />
som gällde 2002.<br />
Den sammanräknade förvärvsinkomsten används<br />
som inkomstmått i artikeln. Den sammanräknade förvärvsinkomsten<br />
består av den skattepliktiga inkomsten<br />
(exklusive kapitalinkomsten), dvs. lön och inkomst av<br />
näringsverksamhet samt skattepliktiga transfereringar<br />
som förtidspension, A-kassa, sjukpenning och andra<br />
ersättningar från försäkringskassa. Varje gång begreppet<br />
inkomst förekommer i artikeln avses den sammanräknade<br />
förvärvsinkomsten.
Change language