Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Oroande förhållanden<br />
Oro för Sveriges energiförsörjning<br />
Oron för den svenska energiförsörjningen har<br />
under vår mätperiod 1984–2001 haft en topp<br />
åren 1988–89. Då kände drygt 35 procent av<br />
befolkningen denna oro. Vid övriga tillgängliga<br />
mättidpunkter har andelen i stort varierat kring<br />
30 procents-nivån. Vad som hänt under 90-talet<br />
(jämförelse mellan åren 1993 och 2000–01) är<br />
att kvinnornas oro minskat relativt kraftigt med<br />
närmare sju procentenheter till 31 procent, medan<br />
männens har ökat med tre procentenheter till<br />
29 procent (tabell 5). Sammantaget gör detta en<br />
statistiskt säkerställd minskning sedan 1993 med<br />
två procentenheter. Ungefär fem procent uppger<br />
att man ofta känt denna oro, vilket är en oförändrad<br />
andel under senaste åttaårsperioden<br />
Oron för energiförsörjningen är lägst bland de<br />
yngsta, 16-24 år, (17 procent) och ökar sedan<br />
successivt upp till närmare 40 procent i 55-74<br />
årsåldrarna. Bland de allra äldsta minskar så<br />
andelen <strong>på</strong> nytt. Det har här skett en intressant<br />
svängning sedan 1993. Åldersgrupperna mellan<br />
16 och 44 år har minskat andelen oroade relativt<br />
kraftigt med cirka åtta procentenheter, 45-54-<br />
åringarna ligger <strong>på</strong> en oförändrad nivå, medan<br />
bland de som är över 55 år andelen oroade har<br />
ökat med fem-åtta procentenheter. Minskningen<br />
bland de yngre är störst bland kvinnorna, medan<br />
ökningen bland de äldre är högst bland männen.<br />
Indelningen efter familjeförhållande i diagram<br />
19 visar åter mycket tydligt hur flertalet yngre<br />
familjer, män eller kvinnor, ensamstående eller<br />
samboende, barnlösa eller småbarnsföräldrar<br />
(med vissa undantag) minskat graden av oro för<br />
energiförsörjningen, medan äldre familjebildningar<br />
tvärtom tycks känna denna oro i större<br />
utsträckning.<br />
Vidare kan vi i diagram 19 se:<br />
• att de som bor i de norra delarna av landet är<br />
oroade för Sveriges energiförsörjning i mindre<br />
utsträckning än övriga,<br />
• att det bland de förvärvsarbetande grupperna<br />
är företagare med anställda som har den<br />
högsta orosandelen,<br />
• samt att utomlands födda medborgare är oroade<br />
i större omfattning än infödda svenskar.<br />
Diagram 18. Oro för Sveriges energiförsörjning. Utvecklingen 1984–2001 (vissa år) för män och<br />
kvinnor, 16–74 år. Procent.<br />
Procent<br />
45<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
212<br />
1984<br />
1985<br />
1986<br />
1987<br />
1988<br />
1989<br />
1990<br />
1991<br />
1992<br />
1993<br />
1994<br />
1995<br />
1996<br />
Män 16-74 år<br />
Kvinnor 16-74 år<br />
1997<br />
1998<br />
1999<br />
2000<br />
2001
Change language