Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Arbete i hushåll och <strong>på</strong> marknaden<br />
Jämförelsen av diagram 2a och 2b, ger ett intressant<br />
perspektiv <strong>på</strong> det obetalda arbetets omfattning.<br />
Befolkningens (i åldern 20–64 år) tidsinsatser<br />
i hemarbetet är lika stora som arbetsmarknaden,<br />
cirka 125 miljoner timmar per vecka. Kvinnor<br />
och män i yrkesverksam ålder i Sverige avsätter<br />
mer än dubbelt så mycket tid till att städa,<br />
tvätta, laga mat och diska som vi gemensamt<br />
avsätter till arbete i hela den svenska tillverkningsindustrin.<br />
Det råder ingen tvekan om att det är kvinnorna<br />
som tar huvudansvaret för hemarbetet. De utför<br />
lejonparten av det. Redan den större mängden<br />
obetalt arbete torde göra det svårare för kvinnor<br />
än för män att förena familj och förvärvsarbete.<br />
Det förtjänar att understrykas att det obetalda<br />
arbetet är produktivt och bidrar, liksom det betalda<br />
arbetet, till individers och familjers försörjning,<br />
om än <strong>på</strong> olika sätt. I viss utsträckning är betalt<br />
och obetalt arbete utbytbara, genom att mycket av<br />
det som produceras av hushållen själva också kan<br />
köpas <strong>på</strong> marknaden. Hushållen tvingas ofta välja<br />
mellan att producera själva eller att köpa motsvarande<br />
produkter. Valsituationen blir tydlig i mataffären.<br />
Där kan det stå mellan att inhandla en<br />
färdiggrillad kyckling till ett högre pris än en rå,<br />
djupfryst, vilken istället kräver en viss arbetsinsats,<br />
kunskap och utrustning innan den kan serveras<br />
till en måltid. För andra kan kanske valet istället<br />
stå mellan att inta sin måltid <strong>på</strong> restaurang eller<br />
tillreda den hemma. Eller att städa hemma själv<br />
eller betala någon annan för att få städningen utförd,<br />
att tvätta bilen själv för hand eller i en tvättautomat,<br />
osv. Om hushållet väljer att köpa varan<br />
(t.ex. den grillade kycklingen) eller tjänsten (t.ex.<br />
städningen hemma) så innebär det att någon person<br />
kommer att utföra arbetet, direkt eller indirekt,<br />
i form av förvärvsarbete. Sköter hushållet<br />
själv grillningen av kycklingen och städningen,<br />
utförs arbetet i form av hemarbete. Resultatet blir<br />
detsamma, en grillad kyckling att ställa <strong>på</strong> matbordet<br />
och uppsuget damm. I det ena fallet var<br />
insatsen egna pengar, i det andra egen tid. Det<br />
finns naturligtvis också skillnader, arbetet kanske<br />
utförs med olika produktivitet och resultatet kanske<br />
inte smakar riktigt lika.<br />
Kan omfördelning hjälpa?<br />
Om man gör tankeexperimentet att männens tidsinsatser<br />
i hemarbetet är förenliga med deras faktiska<br />
tidsmässiga insatser i förvärvslivet och att<br />
man skulle avlasta kvinnorna hemarbete ner till<br />
männens nivå, så skulle – till att börja med –<br />
kvinnornas hushållsarbete behöva halveras. Det<br />
innebär att i storleksordningen knappt 20 miljoner<br />
timmar per vecka skulle behöva tas bort. Delar<br />
Att förena arbete och privatliv<br />
kanske kan rationaliseras bort, men antagligen<br />
bara i begränsad omfattning. Att männen tar över<br />
en större del skulle underlätta för kvinnorna men<br />
göra det svårare för männen att upprätthålla förvärvsarbetet,<br />
vilket i och för sig inte vore oförenligt<br />
med målet för jämställdhetspolitiken. Att<br />
överföra det till marknaden skulle medföra en<br />
tredubbling av näringsgrenen Personliga och<br />
kulturella tjänster, renhållning (om det är den<br />
näringsgrenen som skulle ta över verksamheten<br />
och under ett inte helt rimligt antagande om oförändrad<br />
produktivitet) och förvandla den från en av<br />
de minsta näringsgrenarna till den största!<br />
Siffrorna ovan avser Sverige. Barmomsorgen är<br />
inte en avgörande trång sektor och knappast ett<br />
hinder för någon förälder att ta förvärvsarbete<br />
åtminstone <strong>på</strong> deltid. Barn mellan ett och tolv år<br />
har rätt till plats i barnomsorgen till en enhetstaxa<br />
som knappast utesluter att platser tas i anspråk av<br />
ekonomiska skäl.<br />
Vid beräkning av medelvärden av den typ som<br />
redovisats ovan, utnyttjas en mycket begränsad<br />
del av informationen som samlas in i de harmoniserade<br />
tidsanvändningsundersökningarna. Ytterligare<br />
information kan användas för att <strong>på</strong> ett djupare<br />
plan upptäcka och beskriva likheter och<br />
skillnader i kvinnors och mäns vardagsliv i avseenden<br />
som kan antas inverka <strong>på</strong> möjligheterna att<br />
förena arbete och familj.<br />
Variation över livscykeln<br />
För de flesta i förvärvsarbetande ålder består arbetsinsatsen<br />
av en kombination av betalt och obetalt<br />
arbete. Den sammanlagda tiden för arbetet<br />
liksom sammansättningen av det varierar över<br />
livscykeln. I diagram 3 kan man se hur arbetsbördan<br />
beskriver en bågformig linje från relativt lite<br />
tid för totalt arbete för unga barnlösa, ensamstående<br />
via ett maximum för föräldragrupperna och<br />
därefter sjunkande antal timmar mot pensionärsgrupperna<br />
nedtill i diagrammet.<br />
Som mest uppgår det totala arbetet 8<br />
i genom-<br />
snitt för samtliga i gruppen och över alla veckodagar<br />
till nära tio timmar per dag. Detta balanseras<br />
av mängden fri tid som är minst för dem med<br />
mest arbete totalt eftersom tiden för personliga<br />
behov varierar ganska lite.<br />
Man kan också notera att skillnaderna i tid för<br />
arbete totalt i många fall är större mellan familjecykelgrupperna<br />
än mellan kvinnor och män inom<br />
dessa.<br />
Denna relativa likhet mellan kvinnor och män i<br />
fråga om tid för totalt arbete döljer emellertid<br />
stora olikheter.<br />
8 Inklusive tid för studier.<br />
137
Change language