Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Våldsoffer bland kvinnor och män 1980–2003
1. Inledning
1.1 Några utgångspunkter
Att få leva skyddad från brottslighet, t.ex. våld
och egendomsbrott, är ett viktigt villkor för ett
gott liv. Kriminalitet kan få konsekvenser inte
bara för dem som blir direkt drabbade, utan även
för den övriga befolkningen, i form av oro och
känslor av otrygghet.
Våld drabbar dock långt ifrån alla, utan är i
högsta grad beroende av vem man är, man eller
kvinna, ung eller gammal och i vilka miljöer
man vistas. Som ett led i SCB:s undersökningar
av levnadsförhållandena (ULF) har vi försökt att
kartlägga några av dessa problem. Hur många
drabbas årligen av våld eller hot i Sverige, vilka
grupper är speciellt utsatta och vilka blir konsekvenserna
av dessa händelser i form av t.ex.
läkarbesök och sjukskrivning? Har kriminaliteten
ökat? Hur utbredd är oron?
I mars i år (2004) publicerade SCB en rapport
”Offer för våld och egendomsbrott 1978–2002”
(rapport nr 104 i SCB-serien Levnadsförhållanden),
som förutom utsatthet för våld eller hotelser,
även innehöll kapitel om offer för stöld eller
skadegörelse, brottsförebyggande åtgärder och
försäkringsskydd samt oroande förhållande i
övrigt (oro för ekonomi och arbetslöshet, för
ohälsa, för barnens situation osv.). Denna kan
beställas från SCB och finns dessutom i sin helhet
på Internet. Se vidare under Läsanvisningar,
avsnitt 1.4, nedan.
Detta kapitel utgörs av en sammanfattning
och aktualisering av den ovannämnda rapporten.
Här redovisas även färska uppgifter från undersökningarna
2003. Betoningen i detta kapitel har
lagts på ett könsperspektiv – en jämförelse av
utsattheten för våld och hotelser bland män och
kvinnor, men där även familjeförhållanden spelar
en framträdande roll. Däremot skjuts andra
intressanta förhållanden i bakgrunden, t.ex. ett
klassperspektiv med jämförelser mellan olika
socioekonomiska grupper, ett regionalt perspektiv
eller ett invandrarperspektiv. Dessa belyses
dock i den mer utförliga rapporten enligt ovan
och även i ett omfattande tabellmaterial som
också finns utlagt på Internet (se avsnitt 1.4 nedan).
1.2 Kort om ULF-undersökningarna
Genom ULF, Undersökningarna av levnadsförhållanden,
mäter och följer vi utvecklingen av
levnadsförhållandena i Sverige. Undersökningarna
har på uppdrag av Sveriges riksdag genomförts
årligen sedan 1974. Detta gör att vi kan
presentera statistik – indikatorer – för olika välfärdsområden
i tidsserier som i dag sträcker sig
drygt 25 år tillbaka i tiden. Välfärdsområdena,
160
eller välfärdskomponenterna som vi valt att
kalla dem, är Arbetsmiljö, Boende, Ekonomi,
Hälsa, Fritid, Materiella tillgångar, Sociala relationer,
Sysselsättning och arbetstider, Transporter
och kommunikationer, Medborgerliga aktiviteter,
Utbildning samt Trygghet och säkerhet.
Det är resultat från denna sistnämnda komponent
som detta kapitel handlar om.
ULF-undersökningen är riksomfattande och
avser Sveriges befolkning i åldrarna 16–84 år.
Undersökningen är en urvalsundersökning med
en årlig urvalsstorlek på f.n. cirka 7 500 personer.
De som intervjuas skall vara bosatta, dvs.
folkbokförda, i Sverige. Uppgifterna samlas in i
samband med besöksintervjuer. Datainsamlingen
fördelas på fyra perioder varje år. Uppgifterna
sammanställs oftast till tvåårsresultat. Tvåårsperiodiciteten
har införts för att motverka
effekten av den reducering av urvalet som varit
nödvändig av ekonomiska skäl.
I varje ULF-årgång ingår ett antal centrala indikatorer
från varje välfärdskomponent. Några
frågor behöver man ställa årligen för att bilda
gängse bakgrundsvariabler, t.ex. familjeförhållanden,
regionala indelningar och socioekonomisk
grupp. Andra frågor ingår för att ge underlag
för en kontinuerlig uppföljning av utvecklingen
på olika områden. Med jämna mellanrum,
vart åttonde år, belyses de olika välfärdsområdena
mer ingående. Senast området ”trygghet och
säkerhet” studerades mera omfattande var 2000-
01, och flera av uppgifterna i det följande är
hämtade från dessa år. Data om drabbade personer
inom olika grupper, och var någonstans våldet/
hoten inträffade, insamlas dock varje år och
här redovisar vi alldeles färska siffror från 2003.
1.3 Offerundersökningar
Den traditionella redovisningen av kriminalstatistik
omfattar huvudsakligen brott som anmälts
till polisen och personer som lagförts för brott.
Denna handhas i Sverige av Brottsförebyggande
rådet (BRÅ). Denna statistik täcker av naturliga
skäl inte alla brott som faktiskt begåtts. Den
resterande andelen av den verkliga brottsligheten
som inte kommer till polisens kännedom och ej
redovisas i kriminalstatistiken utgör den dolda
brottsligheten.
Om ett brott anmäls eller ej beror på faktorer
som brottets grovhet, om brottsligheten täckts av
försäkringar, om offret känt gärningsmannen etc.
Kunskaper om den dolda brottsligheten är av
stor betydelse, t.ex. när man diskuterar brottsutvecklingen.
Hur skall man exempelvis tolka en
ökning av den anmälda brottsligheten? Beror
den på att den verkliga brottsligheten har ökat
eller att andelen synlig brottslighet, dvs. den
statistiskt redovisade, har ökat medan den verk-