Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Arbete och arbetslöshet
omsorgen och där kvinnorna utgör 80 procent av
arbetskraften.
Den ekonomiska krisen under 1990-talets första
hälft innebar att antalet sysselsatta minskade med
drygt en halv miljon, att ungdomar under 20 år
nära nog försvann från arbetsmarknaden, åtminstone
från fasta heltidsjobb, och att arbetslösheten
steg till tvåsiffriga procenttal i vissa åldersgrupper.
Nedgången kom först i industrin och något år
senare i byggverksamheten. Skatteintäkterna
minskade, vilket ytterligare något år senare ledde
till kraftiga nedskärningar i den offentliga sektorn.
Ett par år efter mitten av 1990-talet startade en
återhämtning som pågick en bit in på det nya seklet.
Antalet sysselsatta ökade med 320 000 mellan
1997 och 2002 och arbetslösheten halverades till
fyra procent. Under det senaste året har emellertid
arbetslösheten åter stigit och sysselsättningsökningen
har kommit av sig. Fortfarande är antalet
sysselsatta 250 000 lägre än toppåren 1989-1990,
trots att befolkningen i ”arbetsför ålder” (20-64
år) är 300 000 större än vid 1990-talets början.
Andelen sysselsatta av befolkningen har alltså
sjunkit markant (diagram 1). Bland ungdomar
under 20 år är nedgången dramatisk, men även
bland 20-24-åringarna är den avsevärd. En för-
Diagram 1 Befolkningen samt antalet sysselsatta respektive arbetslösa
1970-2003 i åldern 16-64 år. Fördelning på kön. 1000-tal
3 000
2 750
2 500
2 250
2 000
1 750
1 500
1 250
1 000
750
500
250
Befolkning, män
Befolkning, kvinnor
Sysselsatta män
Sysselsatta kvinnor
Arbetslösa, män
Arbetslösa, kvinnor
0
1970 1975 1980 1985 1990 1995 2000
Källa: Arbetskraftsundersökningarna (AKU), SCB.
2 Sysselsättningen och samhällsekonomin
Mellan 1970 och 1990 ökade antalet sysselsatta i
åldern 16-64 år med 20 procent. För männen var
ökningen blygsamma 4 procent medan de sysselsatta
kvinnorna blev 45 procent fler. För män
18
klaring till detta är att alltfler studerar. Totalt ökade
antalet studerande vid utbildningar ovanför
grundskolenivån från 600 000 år 1990 till 900 000
år 1998. Därefter har antalet varit nära nog konstant.
Den kraftiga tillbakagången under 1990-talet
innebar att arbetslösheten för svenska män under
några år kom att överstiga EU:s genomsnitt, medan
arbetslösheten bland svenska kvinnor även
under krisåren var lägre än EU-genomsnittet.
Genom den återhämtning som sedan skett är arbetslösheten
i Sverige nu lägre än EU:s genomsnitt
även för männen, och för kvinnorna är skillnaden
betydande.
Arbetskraftsdeltagandet för män i de mest arbetsintensiva
åldrarna (25-54 år) är i stort sett
detsamma i alla industriländer, med Japan som ett
tydligt positivt undantag. För kvinnorna är skillnaderna
mellan länderna desto större. Sverige och
de övriga nordiska länderna ligger i en grupp för
sig runt 85 procents arbetskraftsdeltagande, medan
genomsnittet för EU är strax under 75 procent.
USA, Tyskland och Storbritannien ligger
några procentenheter över EU-genomsnittet.
innebar detta att arbetskraftsdeltagandet 1 i åldern
16-64 år var i stort sett detsamma i början och
slutet av perioden (87,0 resp 86,6 procent), medan
1 Med arbetskraftsdeltagandet menas andelen av befolkningen
i en viss kategori (män, kvinnor, olika åldersgrupper)
som ingår i arbetskraften. Till arbetskraften
räknas dels de som har arbete (är sysselsatta), dels
de arbetslösa (personer utan arbete som aktivt söker
arbete).