Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Inkomstfördelningen<br />
De sammantagna effekterna över hela tidsperioden<br />
visar en relativt jämn omfördelningseffekt.<br />
Den direkta inkomsten från marknaden eller<br />
faktorinkomsten (arbete och kapital) har en<br />
spridning som medför att Gini-koefficienten får<br />
ett värde i spannet 0,400 – 0,500. När direkta<br />
skatter och transfereringar har fått verka uppmäts<br />
Gini-koefficienten inom intervallet 0,200 –<br />
0,300. För de olika åren medför det en reducering<br />
av inkomstspridningen med ca 50 procent<br />
men med en minskande effekt under 1990-talet.<br />
De olika delarna i skatte- och transfereringssystemet<br />
har däremot ändrat karaktär under perioden.<br />
Det framkommer när analysen görs stegvis.<br />
Först mäts Gini-koefficienten för inkomsterna<br />
från marknaden, dvs. inkomsterna från arbete<br />
och kapital. Sedan mäts fördelningen när<br />
man lägger till pensionerna. Den procentuella<br />
förändringen av Gini-koefficienten får beteckna<br />
den omfördelning som pensionerna medför.<br />
Tabell 6 Inkomstspridning för olika inkomstslag,<br />
Gini-koefficient<br />
I nästa steg läggs övriga socialförsäkringar till,<br />
dvs. sjuk- och föräldrapenning samt arbetsmarknadsstöd.<br />
När vi sedan har fått alla skattepliktiga<br />
inkomster kan man se vilken effekt själva<br />
beskattningen har. Då mäts spridningen efter<br />
skatt. Som sista steg tas också de skattefria bidragen<br />
med, både de generella som studiestöd<br />
och barnbidrag men också de behovsprövade<br />
som bostads- och socialbidrag.<br />
Genom att beskriva inkomstspridningen i dessa<br />
steg kan vi få en bild av hur mycket de olika<br />
systemen <strong>på</strong>verkar den direkta fördelningen.<br />
Den klart tydligaste omfördelningen har pensionerna.<br />
Det är i det närmaste självklart att pensioner<br />
ska omfördela kraftigt mellan inkomster<br />
från arbete och kapital till inkomster efter pensioner.<br />
Det sker ändå en förändring av pensionernas<br />
omfördelande effekt över tiden. Det beror <strong>på</strong> att<br />
pensionerna har förändrats kraftigt över åren. År<br />
1975 hade ATP-systemet endast verkat i 15 år<br />
och många hade en mycket liten pension. Många<br />
med en mycket liten pension och betalade ingen<br />
skatt <strong>på</strong> pensionen. Allteftersom ATP-systemet<br />
har fått verka har flera fått högre pension med<br />
40<br />
1975 2002<br />
A<br />
Faktorinkomst från<br />
=<br />
arbete och kapital<br />
0,418 0,514<br />
B = A + pensioner 0,327 0,392<br />
C<br />
B + övriga<br />
=<br />
socialförsäkringar<br />
0,313 0,354<br />
D = C - direkta skatter 0,255 0,328<br />
E = D + skattefria bidrag 0,218 0,279<br />
resultat att man också har fått betala skatt <strong>på</strong><br />
pensionen. Dessutom medför både det gamla<br />
ATP-systemet och det nya pensionssystemet<br />
som ska verka i framtiden att pensionen bygger<br />
<strong>på</strong> den inkomst man tidigare har haft. En hög<br />
inkomst under arbetslivet ger en högre pension.<br />
Det innebär att pensionen bevarar en del av den<br />
inkomstspridning som ändå arbetsmarknaden<br />
står för.<br />
Diagram 10 Omfördelning av skatter och<br />
transfereringar<br />
Procent<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Pension<br />
Övr. soc.försäkr.<br />
Skattefria bidrag<br />
Skatter<br />
1975 1980 1985 1990 1995 2000 2005<br />
Övriga socialförsäkringar har ändrats över tiden.<br />
Föräldraförsäkringen har byggts ut vilket<br />
innebär att under tiden hemma med barn behålls<br />
en stor del av den inkomst man hade när man<br />
arbetade. Sjukersättningarna har ändrat karaktär,<br />
framförallt efter 1990. Karensdagar och sänkta<br />
ersättningsnivåer har införts och arbetsgivare får<br />
numera svara för den första sjukdomsperioden.<br />
Tiden för denna sjuklön har ändrats flera gånger.<br />
Den stora konjunkturberoende socialförsäkringen<br />
är arbetsmarknadsstödet. Det syns också<br />
tydligt när det gäller utvecklingen under 1990talets<br />
djupa ekonomiska kris. Socialförsäkringar<br />
fick en tydligt ökad omfördelande effekt när<br />
arbetslösheten ökade och folk hade svårt att få<br />
jobb. Under samma tid ser man också att de<br />
skattefria bidragen ökade sin omfördelande effekt.<br />
Det är framförallt de ökade bostadsbidragen<br />
under början av 1990-talet samt socialbidragen<br />
som fick en mycket tydlig effekt <strong>på</strong><br />
omfördelningen.<br />
Skatten omfördelar mindre<br />
Skatten har däremot inte varit konjunkturkänslig.<br />
Skatten hade en långt tydligare omfördelande<br />
profil före skatteomläggningen 1990-91.<br />
På 1970-talet omfördelade skatten mest efter<br />
pensionerna. Med skattereformen ändrades skattebaser<br />
och marginalskatter begränsades. Det är<br />
en tydlig minskning av skattens omfördelande<br />
effekt efter skatteomläggningen 1990/91. Efter
Change language