Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Bilaga 1
Definition av sjukpenningandel
Riksförsäkringsverket (RFV) arbetar med att
skatta antalet brutto- och nettodagar en person
varit frånvarande som sjukskriven. Det var inte
möjligt att få fram uppgifter om brutto- och nettodagar
när studien påbörjades under sommaren
2003. Denna studie har använt av försäkringskassan
utbetalad sjukpenning för att skatta sjukpenningandelen.
Sjukpenningandelen är
ungefärligen proportionell mot tiden som sjukskriven
under året.
Informationen från vilken man beräknar antalet
heltidsdagar är sådan att inkomstvariabeln
bör vara jämförbar med RFV:s information om
antalet dagar. Ersättningen beror ju på antalet
dagar man varit frånvarande.
Inkomstuppgifterna om sjukpenning och förtidspension
kommer från RFV och baseras på de
utbetalningar som gjorts. För sysselsatta är det i
huvudsak de som varit sjuka mer än 14 dagar
som ingår. De första 14 dagarna betalas efter
1993 sjuklön från arbetsgivaren. Den uppgiften
går inte att särskilja från annan lön i inkomststatistiken.
Arbetslösa, egna företagare och studerade
kan ha sjukpenning under de första 14 dagarna
av sjukdomen, vilket innebär att sjukskrivningstiden
för dessa grupper också inkluderar
korttidssjukskrivningar.
Med hjälp av olika inkomstslag skattar vi
först hur en persons tid under året är fördelad på
förvärvsarbete, studier, arbetslöshet sjukskrivning
etc. enligt följande
Totala inkomsten under året beräknas som inkomster
av pension, sjukpenning, arbetslöshet,
studier, åtgärdssysselsättning, förtidspension och
föräldrapenning multipliceras med 1,25 eftersom
de approximativt antas kompensera cirka 80
procent av inkomsten.
Dessutom adderas förvärvsinkomst och livränta
utan vikt.
Sjukpenningandelen eller ”tiden” under året
en person varit sjukskriven skattas som
Procent sjukskriven= inkomst av sjukpenning*1,25/
inkomsten enligt ovan. 10
I de fall då den totala skattade inkomsten
överstiger 276 000 kronor om året har nämnaren
satts till detta belopp. Anledningen är att brytpunkten
för sjukpenning var ca 23 000 kronor
per månad (12*23 000=276 000) under den observerade
perioden. Sjukpenningen ersatte inkomstbortfall
upp till 23 000 kronor per månad,
det så kallade ”taket” i sjukförsäkringen. Anledningen
till att inkomsten begränsas är att undvi-
10 För 1996 och 1997 har sjukpenningen multiplicerats med
1,33 i täljare och nämnare, eftersom ersättningsnivån var 75
procent.
Sjukfrånvaron på 1990-talet
ka att taket i sjukförsäkringen gör att tiden underskattas
för dem med hög inkomst.
En kontroll av hur skattningarna påverkas av
brytpunkten i sjukförsäkringssystemet visar att
effekten är liten. Andelen av totalinkomsten som
utgörs av sjukpenning för män och kvinnor,
beroende på arbetsställets storlek beräknas dels
med hänsyn till taket i sjukförsäkringen och dels
utan hänsyn till taket. Effekten är högre för män
än för kvinnor eftersom fler män har inkomster
över brytpunkten. Effekten är jämnt fördelad
över arbetsställen i olika storlekar för män och
den är större för små och stora arbetsställen för
kvinnor.
Anledningen till att korrigeringen för inkomst
har begränsad effekt är antagligen att få av dem
som har inkomster över brytpunkten tillhör den
grupp som är sjukskrivna över 14 dagar.
Jämförelse mellan andelen av totalinkomsten
som utgörs av sjukpenning för män och kvinnor
korrigerat och ej korrigerat för inkomst över
brytpunkten
Andelen sjukpenning av totala inkomsten följer
väl utvecklingen av den ökande långtidssjukskrivningen.
Om man jämför med RFV:s statistik
om antalet långtidssjukskrivna ser man att
de båda kurvorna förändras likartat. Andelen av
inkomsten som utgörs av sjukpenning är ett väl
fungerande mått på tiden i långtidssjukskrivning
under året.
113