Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

2. Ett försök till känslighetsanalys
2.1. Betydelsen av valet av indikatorer
I nedanstående avsnitt görs en känslighetsanalys
av välfärdsindexet genom att studera effekten av
att komponenter, delkomponenter och extremvärlden
tas bort. Vidare undersöks om det finns
ett samband mellan de olika indikatorerna.
2.1.1. Norge och Schweiz har en stabil position
I avsnittet studeras hur rangordningen av länderna
påverkas av en uteslutning av miljöindikatorn
respektive hälsoindikatorn. Norge och
Schweiz har stabila positioner i toppen och även
de flesta andra länder blir inte så starkt påverkade.
Men för några länder får det en stor effekt,
som för Australien och Ungern vilkas position
förbättras dramatiskt om miljö- respektive hälsovariabeln
utesluts.
Eftersom valet av komponenter i välfärdsbegreppet
långt ifrån är självklart blir det angeläget
att studera hur betydelsefullt olika val är för
värderingen av välfärden i olika länder.
I detta exempel har som illustration en jämförelse
mellan grundalternativet och två alternativ
när hälsovariabeln respektive miljövariabeln
exkluderats. Som framgår av tabell 4 är skillnaden
för de flesta länderna inte så dramatisk. Tas
hälsovariabeln bort från välfärdsindexet så minskar
dock värdet kraftigt för fyra länder;
Australien, Canada, Island och Japan, medan
den förbättras kraftigt för Ungern och Mexiko.
Välfärdsmåttet påverkas väsentligt för betydligt
fler länder när miljöindikatorn exkluderas,
men likafullt utgör de inte mer än en tredjedel.
När inte någon indikator för miljön tas med i
välfärdsbegreppet minskar värdet klart för; Korea,
Mexiko, Nya Zeeland, Slovakien, Tjeckien
och Ungern, medan det förbättras för Australien,
Canada och USA.
För Sveriges del innebär att dess relativa position
försvagas något såväl om hälsoindikatorn
som om miljöindikatorn utesluts. I bägge fallen
kommer ytterligare några länder att uppnå ett
högre värde på välfärdsindexet än om båda dessa
faktorer inkluderas.
Att jämföra länders välfärd
Tabell 4 Skillnaden mellan olika välfärdsmått
Välfärd
grund
Välfärd
utom hälsoin- Välfärd utan
dikator miljöindikator
Norge 81 83 80
Schweiz 76 74 70
Frankrike 75 74 72
Nederländerna 74 76 78
Österrike 74 74 68
Italien 73 70 76
Sverige 70 66 67
Belgien 70 72 69
Storbritannien 69 70 65
Japan 68 57 70
Tyskland 66 66 63
Spanien 63 58 58
Irland 62 65 58
Nya Zeeland 62 60 49
Danmark 62 64 59
Finland 60 57 53
Island 58 47 54
Grekland 56 53 50
Portugal 56 55 48
USA 52 53 62
Canada 51 42 60
Tjeckien 50 52 35
Ungern 50 62 37
Australien 44 32 58
Mexiko 41 55 29
Korea 39 38 24
Slovakien 39 44 26
2.1.2 Spädbarnsdödligheten är den känsliga
faktorn
I avsnittet testas effekterna av att utesluta spädbarnsdödligheten
ur hälsoindikatorn, respektive
att ta bort extremobservationen Mexiko. I det
förstnämnda fallet vinner främst Mexiko, medan
det i det andra är det tre tidigare kommunistländerna
i Europa; Tjeckien, Slovakien och Ungern
som förlorar.
Eftersom de två indikatorerna för hälsa och
miljö bägge består av vardera tre delkomponenter
finns det ett klart behov av att också undersöka
hur pass känsliga dessa val av delindikatorer
är. Indikatorn för hälsa består som nämnts
ovan av medellivslängden för kvinnor respektive
män, samt spädbarnsdödligheten. Även om
skillnaden i medellivslängd mellan de bägge
könen variera något mellan länderna är skillnaderna
små, och det är framförallt rent sakligt
uteslutet att bara ta med den ena av dem efter-
247