Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Det finns en mycket kraftig överrisk bland ungdomar.
20 procent av unga män (16–24 år) och 12
procent av unga kvinnor utsätts årligen för något
våld eller hot. Risken avtar sedan till någon enstaka
procent bland ålderspensionärerna.
Tillvarons risker och känslor av otrygghet
Hur reagerar olika befolkningsgrupper på olika
risker i tillvaron, såsom hushållsekonomin, arbetslöshet,
hälsoproblem, anhörigas ohälsa, inbrott,
barnens problem (mobbing, missbruk), miljön,
energiförsörjningen, och världsläget. Lars Häll
(SCB) redovisar i kapitel 13 hur befolkningen
bedömer oroande förhållanden vid tre tidpunkter
1984, 1993 resp. 2003.
Tema 5 Överblick över välfärden
De flesta utvecklade länder har numera detaljerad
välfärdsstatistik med ett brett välfärdsbegrepp
som omfattar ett tiotal komponenter (utbildning,
sysselsättning, inkomster, levnadsstandard, boende,
transporter, fritid, sociala nätverk, viktimisering,
hälsa). Sedan 30 år kartlägger SCB ca 125
sociala indikatorer. Detaljrikedomen är imponerande
i de flesta länder, men den överblick som
erbjuds användarna i samhällsplanering, massmedia
och forskning är svag.
Sedan länge har man försökt sammanfatta välfärden
med ett brett välfärdsbegrepp för att beskriva
”levbarheten” för nationer och förändringar
över tid. Det är ett forskningsfält som inleddes på
60-talet, inspirerat av de övergripande indexen
inom nationalräkenskaperna. Under 90-talet accelererade
försöken med välfärdsindex i takt med
framväxten av jämförbar välfärdsstatistik.
Utvecklingen av välfärdsindex har engagerat
nationalekonomer, sociologer, psykologer och
statistiker, inkl flera nobelpristagare (James Tobin
och Amartya Sen). Inom forskning och statistik
finns flera traditioner kring mätning, och en vissa
samordning inom OECD, EU och internationella
forskningsgrupper. Välfärdsindex publiceras numera
av internationella organ (FN, fem index),
forskningsinstitutioner i flera länder, och nationella
myndigheter.
Joachim Vogel (SCB) ger i kapitel 14 en överblick
över välfärdsindex konstruerade inom
olika traditioner, och hur välfärdsbegreppets
bredd, datatillgång, mätmetoder och beräkningsförfaranden
inverkar på resultaten. I detta kapitel
jämförs fem index som skiljer sig maximalt i dessa
avseenden. Om man utgår från det breda välfärdsbegrepp
som välfärdsforskarna arbetar med,
ger olika välfärdsindex en relativt enhetlig rangordning,
där de nordiska länderna bildar en led-
Introduktion
ningsgrupp, och Sydeuropa bildar slutgruppen.
USA ligger efter samtliga EU-länder.
Det är uppenbart att välfärdsindexens fokus på
individers levnadsförhållanden betonar fördelningsperspektivet.
Länder med omfattande inkomstskillnader
och fattigdom kommer då att
hamna efter egalitära länder. Därför visar jämförelse
mellan välfärdsindexen och BNP/capita
(som inte beaktar välfärdens fördelning) delvis
dålig överensstämmelse.
Hans-Olof Hagén (SCB) använder i kapitel 15
ett välfärdsindex som exempel för att visa hur
man kan genomföra en känslighetsanalys av ett
valt kompositindex. Valet av index har gjorts i en
nationalekonomisk tradition, och utgår från ett
mått på ekonomisk standard som kompletteras
med ytterligare faktorer i riktning mot ett välfärdsindex.
Hagén utgår från BNI/capita som är
ett bättre mått på den ekonomiska standarden än
BNP/capita, och korrigerar för ledighet (fritiden
ses som ett positivt värde), hälsa (medellivslängd,
spädbarnsdödlighet), och miljöförstöring.
Claes Cassel (SCB), Jan Eklöf (Handelshögskolan,
Stockholm), Lars Lundgren, samt Rickard
Murray (Statskontoret) använder i kapitel 16 en
statistisk metodik som bygger på sammanvägningar
av respondenternas subjektiva bedömning
av dels olika delfaktorer, dels sammanfattande
omdömen om den egna välfärden i sin helhet.
Metoden ger samtidigt information om hur olika
faktorer påverkar välfärden i stort. Metoden har
tillämpats av SCB i ett antal länder inom ramen
för SCB:s stöd till statistikuppbyggnaden i dessa
länder. Samma metodik användes inom ekonomisk
forskning för att utvärdera kunder/brukares
uppfattning om kvaliteten i utbudet av tjänster och
produkter.
Christina Christiansson, Margit Mared och Agneta
Thermenius (SCB) presenterar i kapitel 17
ett jämställdhetsindex - ett verktyg för regional
analys. Indexet används inom SCB för jämförelser
av svenska kommuner och bygger på 15 indikatorer.
Indikatorerna mäter skillnader mellan
könen ifråga om utbildning, arbetssökande, medelinkomst,
arbete inom olika näringsgrenar, egna
företagare, uttag av föräldrapenning, ohälsotal,
åldersstruktur, samt representation i kommunstyrelse
och fullmäktige. I kapitlet presenteras en
karta med grupperingen av svenska kommuner.
Indexvärden och rangordning visas för samtliga
kommuner. I kapitlet visas också ett exempel på
analys av situationen inom ett län (Halland), där
dekomponering av jämställdhetsindexet används
för att beskriva olika kommuners starka och svaga
sidor.
Kalle Elofsson, Eva Svedling och Sven Winberg
(Rädda Barnen) presenterar i kapitel 18
Rädda Barnens barnindex. Barnindex består av
tre delar, ett barnfattigdomsindex (barn i hushåll
13