Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Utrymmesstandard<br />
1 Mätning av utrymmesstandard<br />
Utrymmesstandard och utrustningsstandard är två<br />
centrala välfärdsmått vad gäller boendeförhållanden.<br />
I detta kapitel ska utrymmesstandard<br />
avhandlas. Sedan länge finns det etablerade normer<br />
för utrymmesstandard – som ofta mäts i termer<br />
av trångboddhet – som också tillämpas i officiell<br />
statistik.<br />
Trångboddhetsnorm 1<br />
Allt eftersom utrymmesstandarden förbättrats, har<br />
även kraven <strong>på</strong> godtagbar standard ökat och<br />
trångboddhetsnormerna anpassats därefter. I 1945<br />
års bostadsräkning tillämpades en definition som<br />
föreslogs av bostadssociala utredningen, där mer<br />
än två boende per rum, köket oräknat räknades<br />
som trångbodda (norm 1). Enpersons- och tvåpersonshushåll<br />
räknades inte som trångbodda.<br />
Enligt denna trångboddhetsdefinition anses t.ex.<br />
en tvåbarnsfamilj (fyra personer) i en enrummare<br />
som trångbodd.<br />
Trångboddhetsnorm 2<br />
I bostadsbyggnadsutredningens betänkande ”Höjd<br />
bostadsstandard” (SOU 1965:32) formulerades en<br />
ny trångboddhetsdefintion baserad <strong>på</strong> högre krav<br />
<strong>på</strong> godtagbar utrymmesstandard. Denna definition<br />
innebar att mer än två boende per rum, kök och<br />
vardagsrum oräknade, räknas som trångbodda<br />
(norm 2). Enpersonhushåll räknas inte som<br />
trångbodda. I detta fall anses en tvåbarnsfamilj<br />
(fyra personer) trångbodd i en bostad om mindre<br />
än tre rum och kök.<br />
Trångboddhetsnorm 3<br />
I boende- och bostadsfinansieringsutredningarnas<br />
slutbetänkande ”bostadsförsörjning och bostadsbidrag”<br />
(SOU 1975:51) sägs: ”bostadsbeståndet<br />
bör <strong>på</strong> längre sikt ges sådan sammansättning att<br />
varje hushåll kan erhålla lägenhet med kök och<br />
vardagsrum samt rum för föräldrar och eget rum<br />
för varje barn och annan hushållsmedlem. I vissa<br />
hushåll finns behov av sovrum för varje vuxen,”(norm<br />
3). Den minsta lägenhetstypen blir<br />
enligt denna målsättning två rum och kök. Ett<br />
fyrapersoners hushåll med ett samboende par och<br />
två barn ska ha minst tre sovrum, vardagsrum och<br />
kök för att inte räknas som trångbott. Det tidigare<br />
vilkoret om att ensamboende inte räknas som<br />
trångbodda har tagits bort i trångboddhetsnorm 3.<br />
Hög utrymmesstandard<br />
De tre trångboddhetsnormerna kan ses som skalsteg<br />
som anger viss miniminivå i en utrymmesskala.<br />
I analogi med detta finns även mått <strong>på</strong> hög<br />
utrymmesstandard. Definitionen för hög utrymmesstandard<br />
är: ”Mer än ett rum per boende, kök<br />
och vardagsrum oräknade.”. Det innebär till exempel<br />
att en tvåbarnsfamilj (fyra personer) i en<br />
94<br />
bostad om minst sex rum och kök, eller två personer<br />
som bor i minst fyra rum och kök har hög<br />
utrymmesstandard.<br />
”Normal utrymmesstandard”<br />
Mellan trångboddhet och hög utrymmestandard<br />
finns en mycket bred grupp med normal utrymmestandard.<br />
Detta innebär exempelvis att fyra<br />
boende i 3–5 rum eller två boende i 2–3 rum anses<br />
ha normal utrymmesstandard.<br />
Andra indikatorer<br />
Något som dessa trångboddhetsindikatorer inte<br />
fångar in är bostadens yta i kvadratmeter. Mer<br />
precist kan man inte avgöra om rummen som<br />
redovisas är stora eller små. Inte heller ger indikatorerna<br />
några signaler om bostadens utrustningstandard.<br />
Inte heller om vilken byggnadsstandard<br />
bostaden är byggd efter, d.v.s. om det är en nybyggd<br />
lägenhet med hög utrustningstandard eller<br />
en ombyggd sommarbostad med lägre utrustningsstandard.<br />
Bland indikatorer <strong>på</strong> utrymmesstandard<br />
finns, förutom trångboddhetsnormerna<br />
och hög utrymmesstandard, ytterligare två. Dessa<br />
beskriver den genomsnittliga boendetätheten inom<br />
en viss grupp. Den ena indikatorn är antalet boende<br />
per 100 rumsenheter, den andra indikatorn<br />
är ett omvänt mått, antalet rumsenheter per capita.<br />
Båda dessa mått har även tillämpats i folk- och<br />
bostadsräkningarna. Dessa beräkningar baseras <strong>på</strong><br />
uppgifter om antalet personer som bodde i bostaden,<br />
antalet rum och förekomst av kök. Med<br />
rumsenhet (RE) avses såväl rum som kök om<br />
minst 6 kvadratmeter med fönster. Till skillnad<br />
från folk- och bostadsräkningarna beräknas utrymmesstandarden<br />
inte utifrån de i bostaden mantalsskrivna<br />
personerna utan <strong>på</strong> antalet personer<br />
som vid intervjutillfället faktiskt bodde i bostaden.<br />
I detta kapitel kommer fokus ligga <strong>på</strong> trångboddhetsnorm<br />
3 respektive hög utrymmesstandard.<br />
Fördjupade siffror kring antalet boende per<br />
100 rumsenheter, antal rum per boende samt<br />
trångboddhetsnorm 2 finns i tabellsamlingen för<br />
boende <strong>på</strong> SCB:s hemsida.<br />
(⇒http://www.scb.se/templates/Listning2____75530.asp.)