Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
2. Inkomstutvecklingen<br />
1983–2002<br />
Stora skillnader mellan kommunerna<br />
Det är stora skillnader mellan kommunerna när<br />
det gäller medelinkomsten. (Se diagram 3.) Höginkomstkommunerna<br />
finns i Stor-Stockholm och i<br />
viss mån Stor-Malmö. Många av kommunerna<br />
med låga medelvärden ligger i norra Sverige.<br />
Också inkomstutvecklingen 1983–2002 skiljer<br />
sig markant mellan kommunerna. Detta framgår<br />
av diagram 4. Störst ökning hade Danderyd (69<br />
procent) och minst ökning Malmö (24 procent). I<br />
13 av landets 289 kommuner var ökningen större<br />
än 60 procent och i nästan var tredje kommun<br />
över 50 procent. I tre kommuner var ökningen<br />
mindre än 30 procent och i var sjunde kommun<br />
mindre än 40 procent. I drygt hälften av kommunerna<br />
ökade medelinkomsten med mellan 40 och<br />
50 procent.<br />
De flesta kommunerna i Stor-Stockholm hade<br />
bättre utveckling än medel liksom många kommuner<br />
i Västra Götalands län. Minst ökning hade<br />
främst kommuner i Norrland, men också Botkyrka,<br />
Landskrona och Malmö, kommuner med en<br />
stor och växande andel utrikes födda, hade dålig<br />
utveckling. Kommuner med universitet/högskolor,<br />
med en växande andel studerande med<br />
låga inkomster, hade i många fall också dålig<br />
utveckling.<br />
De geografiska skillnaderna när det gäller inkomstutvecklingen<br />
var tydligast 1995–2002 (diagram<br />
7) då framför allt kommuner i Stor-<br />
Stockholm hade bra inkomstutveckling. Då skilj-<br />
Inkomstutvecklingen i kommunerna<br />
de det 34 procentenheter mellan den kommun<br />
som ökade mest (Danderyd 47 procent) och den<br />
som ökade minst (Jokkmokk 13 procent). I 20<br />
kommuner var ökningen större än 30 procent och<br />
i var tredje kommun större än 25 procent. Ingen<br />
kommun i Norrland nådde upp till den genomsnittliga<br />
ökningen för hela riket som var drygt 25<br />
procent. Fyra kommuner ökade med mindre än 15<br />
procent och var femte kommun med mindre än 20<br />
procent. Med några få undantag var detta kommuner<br />
i Norrland och i Värmland. I drygt 75 procent<br />
av landets kommuner ökade medelinkomsten<br />
1995–2002 med mellan 20 och 30 procent.<br />
Diagram 5 visar utvecklingen mellan 1983 och<br />
1990. Då var utvecklingen jämnare och skillnaden<br />
mellan kommunerna mindre. Det skiljde mindre<br />
än 20 procentenheter mellan Sjöbo, som ökade<br />
mest (36 procent), och Solna, som ökade minst<br />
(17 procent). Knappt var tionde kommun ökade<br />
med mer än 30 procent och knappt var tjugonde<br />
med mindre än 20 procent. I ca 85 procent av<br />
kommunerna ökade medelinkomsten med mellan<br />
20 och 30 procent. Under denna period av god<br />
konjunktur var det, kanske något förvånande,<br />
endast 9 av Stor-Stockholms 23 kommuner som<br />
hade bättre utveckling än medel för riket, medan<br />
ca två tredjedelar av kommunerna i Norrland hade<br />
det. En stor andel av de kommuner som hade sämre<br />
utveckling än riket var samlade i ett sammanhängande<br />
område i centrala Svealand.<br />
Diagram 1. Sammanräknad förvärvsinkomst (medelinkomst i fasta priser) 1983–2002<br />
Kronor<br />
300 000<br />
250 000<br />
200 000<br />
150 000<br />
100 000<br />
50 000<br />
0<br />
1983 1988 1993 1998 2003<br />
Män<br />
Totalt<br />
Kv innor<br />
47
Change language