Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Inkomstutvecklingen i kommunerna<br />
Diagram 2. Kvinnors inkomst i procent av mäns inkomst 1983–2002<br />
Procent<br />
75<br />
70<br />
65<br />
60<br />
1983 1988 1993 1998 2003<br />
Inkomstminskning under lågkonjunkturen<br />
1990–1995<br />
Inkomstutvecklingen mellan 1990 och 1995 visas<br />
i diagram 6. Då ökade medelinkomsten i endast<br />
sju kommuner; som mest i Munkfors med drygt 2<br />
procent. Mellan Munkfors och den kommun som<br />
hade sämst utveckling, Lund, skiljde 15 procentenheter.<br />
I över 70 procent av kommunerna låg<br />
minskningen <strong>på</strong> mellan 3 och 8 procent. Skillnaden<br />
i utveckling mellan kommunerna var således<br />
mindre under lågkonjunkturen, då inkomsterna<br />
minskade, än under perioderna före och efter, då<br />
inkomstkurvorna pekade up<strong>på</strong>t. Bland de 25<br />
kommuner som hade sämst utveckling fanns bl.a.<br />
Stockholm och tio andra kommuner i Stor-<br />
Stockholm samt Göteborg, Malmö, Uppsala, Linköping<br />
och Norrköping. Bland kommunerna med<br />
minst dålig utveckling fanns många kommuner i<br />
Norrland och i Värmland. Endast sju kommuner i<br />
Stor-Stockholm hade bättre utveckling än riket<br />
och endast två kommuner i Norrland hade sämre<br />
utveckling än riket.<br />
Var femte kommun hade bättre inkomstutveckling<br />
än medel under alla tre delperioder. Dessa<br />
kommuner ligger, med några få undantag, i och i<br />
närheten av storstadsområdena, framför allt Stor-<br />
Göteborg, eller i Småland. 20 kommuner hade<br />
sämre utvecklingen än medel alla tre delperioder.<br />
En grupp består av kommuner med universitet/högskola<br />
(Eskilstuna, Norrköping, Växjö,<br />
Kalmar, Borås, Karlstad, Örebro, Östersund, Härnösand<br />
och Umeå) med en växande andel studerande<br />
med låga inkomster. En annan grupp består<br />
av kommuner i Stockholms län (Upplands-Väsby,<br />
Järfälla, Södertälje, Botkyrka, Haninge och Nynäshamn)<br />
och i Stor-Malmö (Malmö, Landskrona,<br />
Burlöv och Klippan) med en stor och växande<br />
andel utrikes födda.<br />
48<br />
Sammantaget har vi alltså sett att inkomstutvecklingen<br />
för kommunerna i Stor-Stockholm var<br />
relativt svag både under de goda tiderna 1983–<br />
1990 och under lågkonjunkturen 1990–1995. De<br />
flesta Norrlandskommuner hade bättre utveckling<br />
båda dessa perioder. Däremot ökade inkomsten<br />
betydligt mer i Stor-Stockholm än i övriga landet<br />
under högkonjunkturen 1995–2002. Det resulterade<br />
i att ökningen sett till hela perioden 1983–<br />
2002 blev större i de flesta av Stor-Stockholms<br />
kommuner än i riket. Detta gäller framför allt<br />
kommunerna i centrala Stor-Stockholm. Däremot<br />
hade kommuner i utkanten av Stor-Stockholm,<br />
med stor andel utrikes födda, sämre utveckling.<br />
Genom åren har det skett ett antal förändringar som<br />
<strong>på</strong>verkar inkomststatistikens jämförbarhet över tid.<br />
Skattereformen 1990/1991 var en sådan förändring.<br />
För inkomståret 1991 skapades det då nya inkomstbegreppet<br />
sammanräknad förvärvsinkomst. För att kunna<br />
jämföra inkomsten 1991–2002 med tidigare år har vi<br />
därför skapat ett jämförbart inkomstmått för 1983–<br />
1990. Den sammanräknade förvärvsinkomsten dessa år<br />
består av inkomst av tjänst, inkomst av annan fastighet,<br />
inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet, inkomst av<br />
jordbruksfastighet och inkomst av rörelse.
Change language