Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Bostad och hälsa<br />
Individens betydelse<br />
Tidigare forskning i Sverige och internationellt<br />
har visat ett tydligt samband mellan individens<br />
egenskaper och psykisk ohälsa. Exempelvis har<br />
man i olika delar av världen kunnat konstatera att<br />
individens socioekonomiska egenskaper har betydelse<br />
för den psykiska ohälsan. Individens socioekonomiska<br />
egenskaper eller socioekonomiska<br />
status kan definieras med hjälp av utbildning,<br />
inkomst, yrke och/eller förmögenhet. Alla dessa<br />
mått <strong>på</strong> socioekonomisk status är delvis korrelerade<br />
till varandra även om de inte mäter exakt<br />
samma sak. Individens socioekonomiska status<br />
återspeglar individens egna resurser och möjligheter<br />
till att uppnå en viss social position eller ställning<br />
i samhället. Denna ställning i samhället är<br />
direkt kopplad till individens hälsa. En social<br />
gradient existerar både i Sverige och övriga delar<br />
av världen där individer med låg socioekonomisk<br />
status löper en ökad risk att insjukna i olika<br />
kroppsliga och psykiska sjukdomar jämfört med<br />
individer med hög socioekonomisk status.<br />
I Belgien studerades under slutet av 90-talet<br />
psykiatriska inläggningar där man fann individuella<br />
socioekonomiska skillnader avseende inläggning,<br />
behandling och resultat av behandlingen.<br />
Dessa skillnader var till nackdel för individer med<br />
låg socioekonomisk status (1), d v s individer med<br />
låg socioekonomisk status hade en ökad risk för<br />
inläggning, erhöll sämre behandling och sämre<br />
resultat av behandlingen jämfört med individer<br />
med hög socioekonomisk status.<br />
I Sverige har liknande skillnader mellan olika<br />
socioekonomiska grupper <strong>på</strong>visats i en studie av<br />
inläggningar för psykos och depression (2). I den<br />
studien användes utbildning som mått <strong>på</strong> socioekonomisk<br />
status. I den lägsta utbildningskategorin<br />
varierade överrisken för psykiatrisk inläggning<br />
mellan 31-152 % beroende <strong>på</strong> kön och diagnos.<br />
Man har diskuterat skälen till att individer med<br />
låg socioekonomisk status har en ökad risk för<br />
psykisk ohälsa. De olika skäl som förts fram har<br />
varit av skiftande karaktär och inkluderar bl.a. ett<br />
ökat bruk av alkohol, psykosocial stress, dålig<br />
arbetsmiljö, bristande sociala nätverk, arbetslöshet,<br />
sämre möjligheter till sjukvård och genetiska<br />
skillnader.<br />
Individens civilstånd har också betydelse för<br />
den psykiska hälsan. T ex har ensamstående individer<br />
en högre risk för psykisk ohälsa jämfört med<br />
gifta och sammanboende individer.<br />
Vidare löper utlandsfödda individer i allmänhet<br />
en högre risk för psykisk ohälsa jämfört med infödda<br />
individer. I ett flertal studier både internationellt<br />
och i Sverige har man <strong>på</strong>visat en ökad risk<br />
för psykisk ohälsa hos vissa invandrargrupper.<br />
Ofta har man studerat psykiatriska inläggningar<br />
p.g.a. olika former av psykoser, t ex schizofreni.<br />
Schizofreni och andra former av psykoser utgör<br />
126<br />
särskilt svåra typer av psykisk sjukdom p.g.a.<br />
deras handikappande symtomatologi med hallucinationer<br />
och vanföreställningar. I studier från<br />
Storbritannien fann man att t.ex. invandrare från<br />
den karibiska övärlden hade en överrisk för psykos<br />
(3). I en svensk studie <strong>på</strong>visades att vissa<br />
invandrargrupper löper en förhöjd risk för psykiatrisk<br />
inläggning (4). Denna överrisk för psykisk<br />
ohälsa hos vissa invandrargrupper kan endast<br />
delvis förklaras av att invandrare ofta har en lägre<br />
socioekonomisk status än infödda. Även andra<br />
mekanismer bidrar sannolikt till psykisk ohälsa<br />
hos utlandsfödda såsom diskriminering, utanförskap,<br />
bristande sociala nätverk, svårigheter att<br />
komma in <strong>på</strong> arbetsmarknaden och bristfälliga<br />
språkkunskaper (5). Många utlandsfödda som<br />
kommit till Sverige under senare år bor dessutom<br />
i segregerade förorter i de mest urbaniserade delarna<br />
av landet, d v s storstadsregionerna.<br />
Bostadsområdets betydelse<br />
Internationell forskning har under det senaste<br />
decenniet alltmer intresserat sig för bostadsområdets<br />
betydelse för hälsan (6). Visserligen uppmärksammade<br />
redan Hippokrates under 400-talet<br />
f. Kr. den <strong>på</strong>verkan som miljön hade <strong>på</strong> individens<br />
hälsa. För att underlätta för sina läkarkollegor<br />
som arbetade i vitt skilda områden av landet<br />
skrev han en lärobok där han beskrev den inverkan<br />
som luften, vattnet och platsen hade <strong>på</strong> människors<br />
hälsa. Hippokrates lärobok avspeglade<br />
skillnader i klimat och topografi mellan olika<br />
delar av det antika Grekland. Under urbaniseringen<br />
och industrialiseringen av framför allt England<br />
och Frankrike beskrev dåtidens läkare hur sanitära<br />
missförhållanden i fattiga bostadsområden i städerna<br />
bidrog till en ökad sjuklighet och dödlighet<br />
bland invånarna i städerna jämfört med invånarna<br />
<strong>på</strong> landsbygden. Man sökte olika förklaringsmodeller<br />
till dessa skillnader och trodde att de delvis<br />
kunde bero <strong>på</strong> otukten i bl.a. London. Med hjälp<br />
av kartor över vattenförsörjningen i London fann<br />
man också att det fanns en anhopning av diarrésjukdomar<br />
i anslutning till vissa vattenposter. Det<br />
brittiska och franska kolonialperspektivet bidrog<br />
till nya erfarenheter av okända sjukdomar och<br />
miljöer vilket ytterligare ökade intresset för miljöns<br />
<strong>på</strong>verkan <strong>på</strong> hälsan. Under 1700-talet skapades<br />
kartor över Europa och de koloniserade områdena<br />
med den geografiska utbredningen av olika<br />
sjukdomar.<br />
De sanitära missförhållandena i Europas stadsområden<br />
var utbredda även i Sverige. ”Lort-<br />
Sverige” är ett begrepp som fortfarande är välbekant<br />
för många äldre personer i Sverige. När folkhemmet<br />
skulle byggas höjdes bostadsstandarden<br />
väsentligt. I det s.k. miljonprogrammet innebar<br />
byggandet av en miljon bostäder i Sverige att de<br />
som flyttade från landsorten till städerna fick till-
Change language