Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Barnindex
Diagram 5. Andel barn med utländsk bakgrund som levde i fattigdom år 2001. Efter vistelsetid i
Sverige.
Barn med svensk bakgrund
Barn 0-17 år, en utlandsfödd förälder
Barn 0-17 år, två utlandsfödda föräldrar
Barn 0-17 år utrikes födda
varav 0-2 år vistelsetid
varav 3-5 år vistelsetid
varav 6-9 år vistelsetid
varav 10 år - vistelsetid
Den ekonomiska utsattheten bland barn i storstäderna
I den senaste barnfattigdomsrapporten från 2003
har vi för första gången valt att analysera barnfattigdomens
utveckling på stadsdelsnivå i landets
tre storstäder; Stockholm, Göteborg och Malmö.
Motivet till detta är tidigare års oroväckande beskrivningar
av barnfattigdomens koncentration till
dessa storstäder. Malmö kommun har sedan dessa
mätningar började i 1990-talets inledning intagit
en särställning i botten på listan bland landets
kommuner och Stockholm och Göteborg har stadigt
legat bland kommunerna med högst barnfattigdom
(Stockholm ranking 284 och Göteborg
ranking 286 bland landets samtliga kommuner år
2001).
Till stor del utformas den kommunala familje-
och barnpolitiken i de tre storstäderna genom de
politiska nämnder och församlingar som finns på
stadsdelsnivå. Den geografiska indelning som
beskrivs i det följande utgår från storstädernas
8,1
25,1
28,6
43,3
45,6
48,4
54,2
0 10 20 30 40 50 60 70
67,4
officiella geografiska indelning och överensstämmer
i stort med de politiska och administrativa
indelningarna i respektive kommun.
Barnfattigdomen i storstäderna jämfört med
riket
Innan mer detaljerade resultat på stadsdelsnivå för
de tre storstäderna presenteras, kan det vara relevant
att först följa barnfattigdomens utveckling på
storstadsnivå litet mer i detalj. Som framgår av
diagram 6 har skillnaden mellan riket totalt och
storstäderna tenderat att öka sedan början av
1990-talet. Skillnaden för år 1991 var drygt 6
procentenheter för att från 1997 och framåt ligga
ca 10 procentenheter över riksnivån. År 2001 är
skillnaden i barnfattigdom 1,7 gånger större i
storstäderna än i riket i stort. Notera att rikssiffrorna
består av totalräknat resultat, vilket inkluderar
de tre storstäderna. Detta innebär att skillnaden
mellan storstäderna och landet i övrigt i praktiken
är betydligt större än vad dessa resultat visar.
Diagram 6. Utvecklingen av barnfattigdomen i landets tre storstäder jämfört med riket år 1991,
1997, 2000 och 2001.
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
%
1991 1997 2000 2001 År
%
Stockholm
Göteborg
Malmö
Riket
299