Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Våldsoffer bland kvinnor och män 1980–2003
Tabell 5. Andel av våldshändelserna 1 som medförde att man blev sjukskriven eller oförmögen att
utföra sina vanliga sysslor. Särredovisning efter vissa befolkningsgrupper resp. platsen för händelsen.
Personer 16–84 år. 2000-01. Procent.
_________________________________________________________________________________________
Andel av våldshändelserna1 som medförde att Antal Antal uppman
blev sjukskriven eller oförmögen att utföra vålds- givna våldssina
vanliga sysslor händel- händelser
________________________________________ ser vid inter-
0 1-6 7-30 31- Sum- (1000- vjuerna
dagar dagar dagar dagar ma tal)
_________________________________________________________________________________________
Samtliga våldshändelser 93,1 1,9 2,8 2,2 100 675 1 129
16–24 år 95,7 1,8 2,5 0,0 100 225 385
25–34 år 91,9 3,0 2,1 3,0 100 195 320
35–44 år 90,5 1,7 3,5 4,4 100 142 233
45–54 år 94,4 0,8 2,6 2,1 100 57 95
55–64 år 94,6 0,0 2,5 2,9 100 47 82
Män 93,8 1,4 3,0 1,9 100 387 625
Kvinnor 92,3 2,5 2,5 2,6 100 289 504
Ensamst utan barn, 16-54 år 92,1 2,6 3,6 1,7 100 315 519
därav: män 91,8 1,9 4,1 2,2 100 215 349
kvinnor 92,8 4,2 2,4 0,6 100 100 170
Ensamst med barn 89,9 4,4 5,0 0,7 100 75 124
därav: kvinnor 88,1 5,5 6,4 0,0 100 49 82
Sambo utan barn, 16-54 år 97,1 1,5 1,5 0,0 100 77 131
därav: män 97,2 1,4 1,4 0,0 100 45 74
kvinnor 96,9 1,5 1,5 0,0 100 31 57
Samboende med barn 95,1 0,0 0,0 4,9 100 157 269
därav: män 98,3 0,0 0,0 1,7 100 78 126
kvinnor 91,9 0,0 0,0 8,1 100 79 143
Våldsplats
Bostad 84,2 4,0 7,1 4,8 100 99 160
Egen arbetsplats 97,2 0,2 0,0 2,6 100 289 501
Gatuvåld 93,6 2,6 3,3 0,5 100 260 420
______________________________________________________________________________________
1) Händelser som enbart inneburit hotelser om våld är ej medtagna här.
4.3 Poliskontakter
Huvudsyftet med denna undersökning är att
kartlägga vilka grupper av personer som i olika
grad faller offer för skilda former av våld eller
förmögenhetsbrott. I inledningskapitlet antyddes
dock vissa ytterligare frågeställningar som skulle
kunna diskuteras, om än mera restriktivt. En
sådan gäller den dolda brottsligheten - dess storlek
och orsakerna till att den förblir dold. Frågan
om den dolda brottslighetens omfattning måste i
denna undersökning omgärdas med frågetecken.
För att här kunna göra säkra uttalanden hade det
krävts ett betydligt mera omfattande frågebatteri.
En jämförelse med den officiella kriminalstatistiken
kommer att understryka detta. Däremot,
frågan om orsakerna till att man ej kontaktar
polisen efter en våldshändelse kommer att kunna
ges en något tydligare redovisning.
Hur många våldsbrott kommer inte till polisens
kännedom?
Varje gång en intervjuperson redogjorde för
något våld eller hot om våld ställdes följdfrågan:
"Tog Du någon kontakt med polisen?". I tabell
4.3 nedan visas hur många fall av de olika hot-
och våldshändelserna som uppgetts ha kommit
till polisens kännedom, och hur utvecklingen sett
ut sedan 1978. Här visas också svaren på frågan
varför man inte tog kontakt med polisen för ett
visst våldsbrott. Det mera utförliga tabellmaterialet
finns att tillgå på SCB:s hemsida på Internet
(se avsnitt 1.4 i detta kapitel).
För bara ungefär en fjärdedel av alla hot- eller
våldshändelser uppges att man tagit någon kontakt
med polisen. Det innebär cirka 315 000
händelser av de totalt drygt 1,3 miljoner hot-
eller våldshändelser vi uppskattat från datamaterialet.
För cirka 1 020 000 händelser uppges
alltså inga sådana kontakter ha tagits.
Den grövsta formen av våld, våld som krävde
läkarvård, är helt naturligt den kategori som ger
den högsta andelen poliskontakter, 58 procent.
173