Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

JämIndex – ett verktyg för regional analys
Att insatser inom dessa områden är angelägna
har de senaste åren kommit till uttryck såväl i
strategidokument som genom särskilda insatser.
Som exempel kan nämnas inkomstskillnaderna
och den låga andelen kvinnor bland företagare.
Dessa omständigheter har påtalats såväl i tillväxtavtal
och tillväxtprogram som i strategi för statlig
sektorssamordning. I det regionala tillväxtpro-
grammet presenteras även förslag till åtgärder.
När det gäller föräldraledigheten har det låga värdet
(länet ligger på 20:e plats) uppmärksammats
av Försäkringskassan de senaste åren. En rad insatser
har satts in t.ex. utbildning, information,
förtydligade krav etc., vilka även lett till en viss
förbättring av länets position.
4 Att använda databasen för explorativ analys
I det följande har vi närmare studerat några variabler
i indexet genom att i diagram med punkter
som representerar rikets alla 289 kommuner anpassa
en trendlinje. Alla kommuner har samma
vikt. (Den senast bildade kommunen Knivsta
ingår ännu så länge i statistik över Uppsala). Utifrån
linjernas läge och lutning finner vi samband
mellan variablerna som anges på x- och y-axlarna.
Vi har valt variabler som vi tror är viktiga för
välfärdsutvecklingen. Kommunerna är olika stora
befolkningsmässigt men representeras ändå av
lika stora punkter. I diagrammen finns även en
punkt som visar värdet för riket. Eftersom kommunerna
befolkningsmässigt är olika stora ligger
inte alltid denna rikspunkt på linjen.
4.1 Eftergymnasial utbildning och sammanräknad förvärvsinkomst
Utbildning är en investering i mänskliga resurser.
Utbildningsinsatser och kompetensutvecklingsprogram
är ofta använda verktyg för utveckling
och tillväxt. Tillväxt kan mätas på många olika
sätt, ett är att studera inkomster. I Maktutredningen
1998 har Professor Elisabeth Sundin tillspetsat
formulerat att ”det lönar sig bättre för kvinnor att
byta kön än att utbilda sig”. Utan ett genusperspektiv
på utbildningsinsatser och kompetensutvecklingsprogram
kan det finnas risk att insatserna
inte ger önskad effekt. Är det överhuvudtaget
lönsamt för kvinnor att utbilda sig? Vilken konsumtion
och vilka investeringar uteblir, vilka skatteintäkter
går samhället miste om som en följd av
kvinnors lägre inkomst vid samma utbildningsnivå
som män?
I diagram 2 har vi valt att studera sambandet
mellan eftergymnasial utbildning och medelinkomst
dels för kvinnor, dels för män. Uppgifterna
är hämtade från JämIndex och dess databas.
Lägre medelinkomst trots högre utbildning för
kvinnor
I vardera av de två diagrammen finns en linje.
Den ena anger sambandet mellan andel kvinnor
med eftergymnasial utbildning och kvinnors me-
282
delinkomster inom respektive kommun, det andra
motsvarande för män.
Vi noterar två skillnader mellan diagrammen.
Den första skillnaden är att linjen för män ligger
över motsvarande linje för kvinnor, vilket betyder
att män generellt har högre medelinkomst än
kvinnor. I t.ex. Västra Götaland är målet för regionens
arbete med kunskapsutveckling och kompetens
att varannan vuxen ska ha någon form av
högskoleutbildning. För kvinnor skulle det innebära
en genomsnittlig årsinkomst på 200 000 kr
och för män en årsinkomst på 320 000 kr. Sådana
inkomstskillnader mellan könen får inte bara effekt
för enskilda individers privatekonomi utan
också för samhällets skatteinkomster och hur dess
trygghetssystem verkar.
Den andra skillnaden mellan diagrammen är
lutningen på linjerna. Lutningen på linjen för män
är större än den är för kvinnor. Det betyder att det
generellt sett lönar sig mer för män än kvinnor att
utbilda sig. Både linjernas läge och deras lutning
är viktig information att ta hänsyn till vid planering
av olika utbildnings- och kompetenshöjande
insatser för tillväxt men också i arbetet med lönesättning
och arbetsvärdering.
Här skulle det vara intressant att gå vidare och
studera vilken roll skillnaden i val av yrke och
bransch kan spela mot kön.