Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Levnadskostnader
arna hos internationella placerare, världshandel
och ränteskillnader mellan länder. Därför är det
nödvändigt att beräkna paritetstal för köpkraft,
PPS, som en alternativ omräkningskurs (se avsnitt
2 ovan).
I tabell 1 nedan visas ett exempel på de olika
resultaten för år 2001 av en PPP-justerad BNP
som volymindex - och en växelkursjusterad BNP
per invånare som värdeindex där EU15= 100.
Med en enhet PPS kan samma givna varukorg
köpas i alla länder, medan olika mängder av nationella
valutaenheter behövs för att köpa samma
varukorg i de enskilda länderna, beroende på den
nationella prisnivån.
Tabell 1 BNP- resultat 2001 EU15=100
EU15 Sverige
1.-PPP (1PPS= nationell valuta)
2.- Valutakurs (1 EURO= nationell
valuta)
3.- Antal invånare (tusental)
4.- Nominell BNP i svenska kronor
(miljoner)
5.- Nominell BNP i EURO (miljoner)
(4./.2)
6.- BNP volym i EURO (miljoner)
(4./.1)
7.- Nominell BNP per invånare i
EURO (miljoner) (5./.3)
8.- BNP volym per invånare i
EURO (miljoner) (6./.3)
9.- Värdeindex per invånare EURO
1
1
379 799
_
8 865 091
8 865 091
23 342
23 342
100
10,28
9,26
8 896
2 266 387
244 880
220 516
27 527
24 788
118
10.- Volymindex per invånare 100 106
Not: Värdeindex per invånare= (27 527/23 342)*100=118. Volymindex
per invånare=(24 788/23 342)*100=106. Resultatet avser år
2001 publicerad av Eurostat i december 2003. Det förekommer ett
avrundningsfel p.g.a. flera decimaler.
När förädlingsvärdet av ett lands samlade produktion
(BNP) uttryck i löpande priser (i nationella
valutor) räknas om med paritetstalen, kommer
jämförelsen sedan att återspegla enbart volymskillnader.
Förhållandet blir analogt med fastprisberäkning
av nationella tidsseriedata för t.ex. BNP
i löpande priser. Värden för resursanvändning
omvandlade enligt växelkurserna förblir i allt
väsentligt nominella värden, medan omvandling
med hjälp av paritetsstalen resulterar i reala är
värden.
88
Diagram 1 BNP per invånare 2001 EU15=100.
Volymindex & Värdeindex
Nederländerna
Österrike
Belgien
Sverige
Storbritannien
Frankrike
Finland
Tyskland
Italien
Spanien
Portugal
Grekland
Ungern
Polen
Estland
Litauen
Lettland
Källa: Eurostat
Volymindex
Värdeindex
0 20 40 60 80 100 120 140
Diagrammet ovan visar att skillnaden mellan
värdeindex och volymindex är mindre för höginkomstländer
än för låginkomstländer. Anledning
till detta är att prisnivån är lägre i låginkomstländer
jämfört med de rika länderna (se avsnitt 4).
Skillnaderna mellan höginkomst- och låginkomstländer
är mindre när BNP per invånare justeras
med paritetstal än när den justeras med
växelkursen eftersom köpkraftsparitetsindex eliminerar
prisskillnaderna mellan länderna.
Rangordning av länder efter BNP per invånare,
den s.k. ”välståndsligan”, är missvisande. Skillnaden
i belopp mellan två på varandra följande nivåer
är i allmänhet liten (det redovisas inte) vilket
innebär att osäkerheten i skattningarna får betydelse
för rangordningen. Både Eurostat och
OECD rekommenderar en gruppering av länder.
Nedanstående tabell visar, enligt Eurostats gruppering,
skillnader i procent mellan olika nivåer i
rangordning för BNP per invånare uttryckt i PPS
där genomsnittet för EU15=100. OECD grupperar
länderna efter hög- och låginkomstländer 8 där
Sverige tillhör gruppen hög- medelinkomstland
som motsvarar en BNP per invånare mellan 114
och 100.
8
”Purchasing power parities 1999 benchmark results”,
OECD: s publikation 2002.