Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Välfärd - <strong>på</strong> vårt sätt<br />
Komponenterna högt upp i diagrammet är sådana<br />
som folk är nöjda med. Den egna säkerheten och de<br />
egna utbildningsmöjligheterna är både kvinnor och<br />
män ganska nöjda med. Långt till höger finns de<br />
komponenter som betyder mest för att man totalt sett<br />
ska vara nöjd med sin livssituation. Ekonomiska möjligheter<br />
och tillgång till mat är viktiga för kvinnors<br />
tillfredsställelse med sin situation. För män är det<br />
boende och ekonomiska möjligheter som betyder<br />
mest. Komponenter som hamnar under den röda trappan<br />
är de som man i första hand skall försöka att höja<br />
om man vill höja det subjektiva välfärdsindexet.<br />
Välfärdsfördelning<br />
Sambandet mellan indexet och ekonomisk välfärd är<br />
starkt. Personer med en konsumtionsnivå under Jamaicas<br />
fattigdomsgräns har ett genomsnittligt indexvärde<br />
för det övergripande välfärdsindexet som ligger<br />
under 40 jämfört med över 60 för de med högsta konsumtionen<br />
(tabell 1). Skillnaden mellan de båda<br />
grupperna är avsevärd mätt med det övergripande<br />
välfärdsindexet, vilket också bekräftas av gruppernas<br />
konsumtion. Det visar att det övergripande indexet<br />
mycket väl kan användas för att peka ut grupper med<br />
låg respektive hög levnadsstandard.<br />
Internationella jämförelser<br />
Indexet mäts <strong>på</strong> samma sätt i olika länder. Genom<br />
sammanvägning av följande tre indikatorer: nöjdhet<br />
med de nuvarande levnadsvillkoren, i vilken utsträckning<br />
förväntningarna ett år tidigare har infriats samt<br />
hur nära levnadsvillkoren ligger en idealisk situation,<br />
har index beräknats för ett urval av rika och fattiga<br />
länder.<br />
Utsatta grupper<br />
En speciell version av välfärdsmätning riktar sig till<br />
barn och ungdomar. Barn i Sverige är mycket nöjda<br />
med sin situation jämfört med barn i ett oroligt land<br />
som Kosovo. Vuxna i Kosovo är inte alls nöjda och<br />
det gäller också vuxna i Serbien och Sankt Petersburg.<br />
I Jamaica är situationen betydligt bättre (tabell<br />
2).<br />
Jämförbarhet mellan länder<br />
Med ett större underlag och med jämförelser med mer<br />
objektiva indikatorer kan det bli möjligt att bedöma i<br />
vad mån skalorna tolkas olika i olika kulturer. För-<br />
272<br />
klaringsgraden är ett mått <strong>på</strong> hur väl modellen beskriver<br />
verkligheten (tabell 2). Relativt små homogena<br />
grupper ger ofta en hög förklaringsgrad (60-70 procent).<br />
Det är inte ovanligt att andra liknande undersökningar<br />
har förklaringsgrader kring 20 procent,<br />
vilket tyder <strong>på</strong> att den ovan beskrivna modellen är<br />
avsevärt mera realistisk och beskriver verkligheten <strong>på</strong><br />
ett bra sätt.<br />
Metodiken är flexibel. Det går t.ex utmärkt att<br />
definiera komponenter i efterhand efter insamlingen<br />
för att spegla olika perspektiv. Exempelvis kan den<br />
traditionella sektorsindelningen med hälsa, utbildning<br />
etc, användas i en analys, en uppdelning i samhällsservice,<br />
personlig situation och deltagande i en annan,<br />
och kanske en uppdelning enligt Maslows behovshierarki<br />
(fysiologiska behov, säkerhet, kontakt, uppskattning<br />
och självförverkligande) som en tredje.<br />
Metoden kan alltså användas som ett interaktivt instrument<br />
för att bättre förstå sambanden i en komplex<br />
miljö. En låg förklaringsgrad talar om att viktiga<br />
komponenter saknas och motiverar att man söker<br />
efter dessa.<br />
Metoden uppfyller de flesta krav som man rimligtvis<br />
kan ställa <strong>på</strong> ett välfärdsindex. Skillnaden mot<br />
andra index är att sammanvägningen inte behöver<br />
överlåtas <strong>på</strong> experter. Den är gjord av det representativa<br />
urvalet av medborgare.<br />
Policyrelevans<br />
Slutligen, och inte minst viktigt, utgör resultat från<br />
analyserna ett instrument för prioritering av insatser<br />
<strong>på</strong> olika nivåer. Genom att man samtidigt får mätningar<br />
<strong>på</strong> både indexnivåerna för de komponenter<br />
som tillsammans skall förklara helheten (dvs<br />
välfärdsindexet) och deras inverkan <strong>på</strong> helheten så<br />
kan resultaten användas för prioriteringar av insatser<br />
som bör göras för att förbättra folks levnadsvillkor.<br />
De områden som bör prioriteras är sådana som har<br />
låga indexnivåer dvs sådan där folk har visat att de<br />
inte är nöjda och som samtidigt har stor <strong>på</strong>verkan <strong>på</strong><br />
helheten. Av diagrammen framgår hur män och<br />
kvinnor <strong>på</strong> Jamaica värderar olika komponenter både<br />
med avseende <strong>på</strong> nuvarande nivå samt med avseende<br />
<strong>på</strong> den inverkan som komponenterna har <strong>på</strong> helheten.<br />
Metoden är alltså klart policy-inriktad vilket har<br />
använts i ett flertal tillämpningar, bl.a. av förvaltningar<br />
i Ryssland.
Change language