Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Barnindex
1. Bakgrund
Sverige blev under 1990-talet mer beroende av sin
omvärld än någonsin. Avregleringen av kreditmarknaden
1985 och valutamarknaden 1990, allt
snabbare flöden på den internationella kapitalmarknaden
och globaliseringen av ekonomin,
utlöste tillsammans med sjunkande export, strukturomvandlingar
i näringslivet och en underfinansierad
skattereform 1990 en kris i de offentliga
finanserna i Sverige som präglade hela 1990-talet.
Den svenska ekonomin har sedan dess återhämtat
sig men effekterna av nedskärningarna i den offentliga
verksamheten är fortfarande kännbara och
påverkar inte minst barns situation.
I februari 1999 tillsattes en kommitté bestående
av en rad välfärdsforskare med uppdrag att göra
ett välfärdsbokslut över 1990-talet. Kommittén
presenterade sitt slutbetänkande i oktober 2001.
Uppdraget var att beskriva och göra en samlad
bedömning av utvecklingen av människors välfärd
i Sverige under 1990-talet. Barns och ungdomars
välfärd har särskilt behandlats i ett delbetänkande/antologi
(SOU 2001: 55). Två grupper
av barn visar sig ha en lägre levnadsnivå än andra,
barn till ensamstående föräldrar och barn vars
båda föräldrar är utrikes födda. De har svag hushållsekonomi,
sämre boende och närmiljö, mer
”negativa hälsorelaterade vanor” och – när det
gäller barn till ensamstående - svagare sociala
resurser. Enligt kommittén Välfärdsbokslut fördelas
välfärden också ojämlikt mellan sociala klasser.
En del av problemen fanns redan före den
ekonomiska krisen men har fördjupats under den.
Det handlar inte bara om ekonomiska faktorer
utan också om andra sidor av levnadsvillkoren,
som kulturellt kapital, social förankring, inflytande
etc.
Problemen i många kommuners ekonomi består.
För 2004 beräknar Kommun- och Landstingsförbundens
ekonomer att underskottet i
kommuner och landsting kommer att uppgå till
närmare 10 miljarder kronor, varav 6 miljarder i
kommunerna. Förra året var underskottet
1miljard. Främsta orsakerna till försämringen är
sänkta statsbidrag under pågående budgetår och
en överskattning av skatteintäkterna 2003. Problemen
är inte heller tillfälliga och bottnar bl.a. i
att befolkningsutvecklingen är svag och att sysselsättningen
och därmed också skatteunderlaget
förväntas växa relativt långsamt framöver. Det
behövs således åtgärder för ekonomisk tillväxt
och att fler kommer i arbete. Idag är det dessutom
fler än en miljon personer i åldrarna 20–64 år som
inte förvärvsarbetar och parallellt med den försämrade
ekonomin blir det också svårare att klara
personalförsörjningen. Sparbeting och skattehöjningar
präglar fortfarande verkligheten i kommuner
och landsting.
292
Barns och ungdomars närmiljö formas i kommunerna
och det är främst där det operativa ansvaret
ligger för de faktorer som styr deras välfärd
och välbefinnande. Därför är det viktigt att följa
utvecklingen i de lokala miljöer barn och ungdomar
lever i.
Rädda Barnen genomförde 1993-96 en undersökning
i fyra kommuner i Sverige för att få en
uppfattning om, och i så fall hur, barn påverkades
av 1990-talets negativa ekonomiska utveckling.
Vi försökte belysa bl.a. vilka faktorer som ur ett
kommunalt perspektiv kan bidra till eller förhindra
utsatthet. Vi ville också pröva hur principerna i
FN: s konvention om barnets rättigheter kunde
tillämpas vid en sådan analys. Cirka 350 barn i
åldrarna 7-16 år intervjuades om familjen, kamrater
och fritid; om hur det kan vara när någon inte
har det bra; om hur barnet själv har det; om hur
det är att bo där barnet bor etc. Deras föräldrar
besvarade en postenkät som handlade om det stöd
till föräldraskapet som kommunerna kan erbjuda
familjer idag. Vi frågade hur föräldrar såg på detta,
vad man som förälder väntar sig av samhället,
vilka behov som finns, hur stödet ev. förändrats
genom nedskärningarna. Vi genomförde vidare
seminarieserier dels med personal som arbetar
inom de berörda kommunerna med barn och ungdomsfrågor,
dels med personer och organisationer
som är verksamma inom frivilligsektorn på orten.
Syftet var att ta reda på hur förändringarna i bl.a.
ekonomin återverkat på deras arbete, hur de såg
på vad utsatthet är, rollfördelning och samarbete
mellan olika verksamheter, hinder för samverkan
etc.
Vi ska inte redovisa resultaten av denna kommunstudie
här men skälet till att den omnämns är
att den tydligt bekräftade behovet av att på kommunal
nivå kunna följa utvecklingen av barns
välfärd och dessutom visade på bristen på metoder
och relevanta parametrar för detta. Erfarenheten
var också att det handlar om problem inom
flera olika rättighetsområden för barn, t ex rätten
till skydd mot diskriminering, rätten att bli hörd,
rätten till hälsa, utbildning, social trygghet och en
rimlig levnadsstandard. En del av problemen har
drabbat barn direkt som effekter av nedskärningarna
i verksamheter som barn finns i, andra indirekt
genom den påverkan som krisen haft på deras
föräldrar i form av arbetslöshet, sänkta ersättningsnivåer
i bidragssystemen etc.
2. Metod
När arbetet påbörjades år 2001 med att försöka
konstruera ett barnindex med vars hjälp man skulle
kunna följa förändringar i barns situation över
tid på kommunal nivå, var förhoppningen att arbetet
under ett år skulle leda fram till ett sammanslaget
index. Detta index skulle innefatta de tre