Slutsatser Kön är en viktig faktor för hur vi lever våra liv, vilken utbildning och vilket arbete vi väljer, vilka fritidsintressen vi ägnar oss åt, hur vi fördelar vi vår tid mellan betalt och obetalt arbete etc. Jäm- Index kan användas för nulägesbeskrivning samt att följa upp och visa <strong>på</strong> effekter av olika insatser. Om möjligheter ges till fortsatta uppdateringar kommer även utvecklingen över tiden att kunna studeras och analyseras. Vårt syfte med denna artikel är att visa <strong>på</strong> några intressanta samband mellan olika variabler som finns i JämIndex. Samband som ibland överraskar, som behöver studeras ytterligare eller som omedelbart kan användas som underlag i ett målinriktat jämställdhetsarbete. Vi har valt exemplet Halland, en tillväxtregion med inflyttning och en ung befolkning. Länet har i analyssammanhang en begränsad storlek med endast sex kommuner. I nuläget finns JämIndex för två mättillfällen, 2002 (med data främst från år 2000) och 2003 (med data främst från år 2002). JämIndex är idag spridd bland en rad olika användare. Som exempel kan nämnas arbete med tillväxtfrågor, regional analys och jämställdhetsfrågor. Utbildningar har genomförts för bl.a. länsstyrelsernas jämställdhetsexperter. Dessa har i sin tur haft utbildningar för olika målgrupper i länen. Västra Götalandsregionen har i arbetet med pilotprojektet ”Jämställda tillväxtavtal” använt JämIndex som ett verktyg för analys. I Nuteks handbok ”Analyser för regionalt utvecklingsarbete” beskrivs JämIndex som ett viktigt verktyg för att kunna analysera en hållbar regional utveckling ur social och ekonomisk synpunkt. JämIndex – ett verktyg för regional analys Norge har idag ett eget index. Finland har visat intresse för vårt arbete och JämIndex presenterades av Västra Götalandsregionen vid AER:s (Assembly of European Regions) möte i Barcelona 2002. Uppmärksammat i massmedia Massmedia har i en mängd artiklar samt i program och nyhetsinslag i radio och TV uppmärksammat och informerat om JämIndex, inte bara <strong>på</strong> inrikes nyhetssidorna. Ett litet udda exempel under året är artikeln <strong>på</strong> DN:s sportsidor om Umeås framgångsrika fotbollslag för damer. För att söka förklaring till varför just Umeå har sådan framgångsrik damidrott fanns också en ruta om Umeå med fakta från JämIndex. Exemplet är nämnt mest som kuriosa, men det är ändå intressant att JämIndex är känt även i grupper som vi i första hand inte tänkte <strong>på</strong> när produkten utvecklades. Arbetet har hittills utförts av SCB <strong>på</strong> uppdragsbasis. För användbarhet och tillgänglighet i framtiden krävs fortsatta uppdateringar. Detta kräver i sin tur finansiering antingen inom ramen för ordinarie anslag, via riktade anslag eller genom fortsatta uppdrag under hand från olika intressenter. Det vore också angeläget med ett utvecklingsarbete för att presentera ett nationellt index som kan följas över tiden. Att Sverige har kommit långt när det gäller jämställdhet åberopas av en mängd olika aktörer. För att i framtiden kunna följa utvecklingen, identifiera framgångsfaktorer och målinrikta olika insatser kan ett verktyg som JämIndex komma till användning också <strong>på</strong> nationell nivå. 287
JämIndex – ett verktyg för regional analys – Bilaga 1 Tabell 6. Indexvärde samt rang och grupp för 289 kommuner enligt JämIndex 2003 Index Rang Grupp Index Rang Grupp Index Rang Grupp Ale 116,2 38 2 Halmstad 137,1 102 3 Ljusnarsberg 152,1 174 3 Alingsås 121,4 53 2 Hammarö 134,7 91 3 Lomma 121,6 55 2 Alvesta 174,3 254 4 Haninge 87,4 5 1 Ludvika 155,9 192 4 Aneby 181,4 273 5 Haparanda 197,4 285 5 Luleå 127,1 68 2 Arboga 160,9 219 4 Heby 159,9 212 4 Lund 134,5 90 3 Arjeplog 172,3 250 4 Hedemora 141,6 124 3 Lycksele 149,8 165 3 Arvidsjaur 140,3 120 3 Helsingborg 149,7 164 3 Lysekil 177,8 261 4 Arvika 166,1 235 4 Herrljunga 138,1 110 3 Malmö 116,1 36 2 Askersund 130,3 78 3 Hjo 126,9 67 2 Malung 149,4 163 3 Avesta 136,8 101 3 Hofors 154,9 185 4 Malå 151,9 173 3 Bengtsfors 160 213 4 Huddinge 94,5 7 1 Mariestad 153,1 177 3 Berg 160,1 214 4 Hudiksvall 161,9 223 4 Mark 123,6 58 2 Bjurholm 176,8 257 4 Hultsfred 174,5 255 4 Markaryd 180,5 271 5 Bjuv 178,3 266 4 Hylte 154,5 183 3 Mellerud 153,1 176 3 Boden 137,5 105 3 Håbo 118,8 45 2 Mjölby 169,9 245 4 Bollebygd 137,5 107 3 Hällefors 163,3 229 4 Mora 145,9 146 3 Bollnäs 156,5 194 4 Härjedalen 131,6 82 3 Motala 168,3 241 4 Borgholm 139,3 115 3 Härnösand 111,8 28 2 Mullsjö 152,1 175 3 Borlänge 140,1 118 3 Härryda 95,3 8 1 Munkedal 177,5 259 4 Borås 123,2 57 2 Hässleholm 162,3 224 4 Munkfors 194,1 284 5 Botkyrka 106,5 18 2 Höganäs 133,2 85 3 Mölndal 110,1 23 2 Boxholm 178 264 4 Högsby 178,4 267 4 Mönsterås 117,4 42 2 Bromölla 143,4 131 3 Hörby 169 242 4 Mörbylånga 120,7 50 2 Bräcke 142,1 125 3 Höör 160,1 215 4 Nacka 86,6 4 1 Burlöv 162,6 225 4 Jokkmokk 143,3 129 3 Nora 148 155 3 Båstad 143,1 128 3 Järfälla 91 6 1 Norberg 177,5 260 4 Dals-Ed 181,3 272 5 Jönköping 125,7 64 2 Nordanstig 173,6 252 4 Danderyd 116,3 39 2 Kalix 180 270 4 Nordmaling 143,7 136 3 Degerfors 149,2 162 3 Kalmar 131,1 80 3 Norrköping 163,1 228 4 Dorotea 176,7 256 4 Karlsborg 151,3 169 3 Norrtälje 100 12 1 Eda 178 263 4 Karlshamn 163,1 227 4 Norsjö 128,9 71 3 Ekerö 113,7 30 2 Karlskoga 149 161 3 Nybro 139,2 114 3 Eksjö 140,6 121 3 Karlskrona 124,7 60 2 Nykvarn 122,6 56 2 Emmaboda 143,3 130 3 Karlstad 143,5 132 3 Nyköping 124,2 59 2 Enköping 135,1 93 3 Katrineholm 146,5 150 3 Nynäshamn 107,9 19 2 Eskilstuna 148,9 160 3 Kil 143,9 137 3 Nässjö 154,1 181 3 Eslöv 134,1 89 3 Kinda 148 156 3 Ockelbo 153,3 178 3 Essunga 151,3 170 3 Kiruna 137,5 106 3 Olofström 179,2 268 4 Fagersta 172,6 251 4 Klippan 160,5 216 4 Orsa 160,7 217 4 Falkenberg 136,1 98 3 Kramfors 138 108 3 Orust 158,6 201 4 Falköping 139,6 117 3 Kristianstad 129,9 76 3 Osby 185,6 278 5 Falun 129 72 3 Kristinehamn 159,5 209 4 Oskarshamn 161,5 222 4 Filipstad 167 236 4 Krokom 121,1 52 2 Ovanåker 179,8 269 4 Fins<strong>på</strong>ng 140,2 119 3 Kumla 106,3 17 2 Oxelösund 154,1 180 3 Flen 145,4 144 3 Kungsbacka 113,1 29 2 Pajala 198,1 287 5 Forshaga 159,5 207 4 Kungsör 124,8 61 2 Partille 99,7 11 1 Färgelanda 139,5 116 3 Kungälv 133,3 86 3 Perstorp 147,9 153 3 Gagnef 159,5 208 4 Kävlinge 145,3 142 3 Piteå 145,1 141 3 Gislaved 142,7 127 3 Köping 158,8 203 4 Ragunda 131,3 81 3 Gnesta 125,7 63 2 Laholm 153,6 179 3 Robertsfors 157,3 197 4 Gnosjö 127,4 70 2 Landskrona 147,5 152 3 Ronneby 176,8 258 4 Gotland 106 16 2 Laxå 155,3 186 4 Rättvik 148,6 159 3 Grums 188,9 281 5 Lekeberg 154,7 184 4 Sala 167,9 239 4 Grästorp 120,3 48 2 Leksand 132,1 84 3 Salem 126,5 65 2 Gulls<strong>på</strong>ng 167,4 237 4 Lerum 127,2 69 2 Sandviken 143,7 134 3 Gällivare 148,3 158 3 Lessebo 170,4 247 4 Sigtuna 113,9 31 2 Gävle 129,5 73 3 Lidingö 114,1 33 2 Simrishamn 145,3 143 3 Göteborg 121,1 51 2 Lidköping 120,4 49 2 Sjöbo 168 240 4 Götene 130,4 79 3 Lilla Edet 182 276 5 Skara 121,5 54 2 Habo 135,7 95 3 Lindesberg 111,3 26 2 Skellefteå 147,9 154 3 Hagfors 158,7 202 4 Linköping 138,9 113 3 Skinnskatteberg 156,5 195 4 Hallsberg 137,3 104 3 Ljungby 144,9 140 3 Skurup 154,2 182 3 Hallstahammar 146,3 148 3 Ljusdal 158,3 200 4 Skövde 145,9 145 3 288
- Page 1 and 2:
Levnadsförhållanden Perspektiv p
- Page 3 and 4:
Living conditions Report no 106 Per
- Page 6 and 7:
Innehållsförteckning Förord 3 F
- Page 8:
Författare Medverkande från SCB G
- Page 11 and 12:
Introduktion Tema 1 Förvärvsarbet
- Page 13 and 14:
Introduktion överviktiga eller fet
- Page 15 and 16:
Introduktion med låg inkomst eller
- Page 18 and 19:
Kapitel 1 Arbete och arbetslöshet
- Page 20 and 21:
arbetskraftsdeltagandet för kvinno
- Page 22 and 23:
Återhämtningsperioden Visst har d
- Page 24 and 25:
Arbete och arbetslöshet Diagram 8
- Page 26 and 27:
Arbete och arbetslöshet Diagram 9
- Page 28:
Arbete och arbetslöshet Diagram 10
- Page 32 and 33:
Kapitel 2 Inkomstfördelningen 1975
- Page 34 and 35:
kraftigaste ökningen under hela m
- Page 36 and 37:
Ökad skillnad mellan de med och de
- Page 38 and 39:
sitt ursprung i det egna boendet. A
- Page 40 and 41:
företagarinkomstens andel av brutt
- Page 42 and 43:
skattereformen har skatten den mins
- Page 44:
Referenser Fritzell, J. 1991. Icke
- Page 47 and 48:
Inkomstutvecklingen i kommunerna 1.
- Page 49 and 50:
Inkomstutvecklingen i kommunerna Di
- Page 51 and 52:
Inkomstutvecklingen i kommunerna Di
- Page 53 and 54:
Inkomstutvecklingen i kommunerna Di
- Page 55 and 56:
Inkomstutvecklingen i kommunerna Ta
- Page 57 and 58:
Inkomstutvecklingen i kommunerna ä
- Page 59 and 60:
Inkomstutvecklingen i kommunerna Di
- Page 61 and 62:
Inkomstutvecklingen i kommunerna Va
- Page 63 and 64:
Inkomstutvecklingen i kommunerna Di
- Page 65 and 66:
Inkomstutvecklingen i kommunerna Di
- Page 68 and 69:
Kapitel 4 How Problematic are Youth
- Page 70 and 71:
not rely on income data only when a
- Page 72 and 73:
ered on three occasions, and there
- Page 74 and 75:
departs from the indicators that ma
- Page 76 and 77:
table 4, (denoted with #) and revea
- Page 78 and 79:
It is important to stress the gende
- Page 80 and 81:
Jöreskog, K. G. (). . In (Eds.). (
- Page 82 and 83:
Table 4. Growth curve model estimat
- Page 84:
Figure 1. Analytic model. Figure 2.
- Page 87 and 88:
Levnadskostnader uppgift var att ut
- Page 89 and 90:
Levnadskostnader arna hos internati
- Page 91 and 92:
Levnadskostnader Diagram 3 Prisniv
- Page 94 and 95:
Kapitel 6 Utrymmesstandard i boende
- Page 96 and 97:
Diagram 1 Procent trångbodda enlig
- Page 98 and 99:
Utrymmesstandard Diagram 3 Trångbo
- Page 100 and 101:
Under 90-talet ökade även andelen
- Page 102 and 103:
Diagram 9 Hög utrymmesstandard i o
- Page 104 and 105:
Del 3 Hälsa 103
- Page 106 and 107:
Kapitel 7 Sjukfrånvaron på 1990-t
- Page 108 and 109:
Det finns samband mellan sjukfrånv
- Page 110 and 111:
För män har andelen i åldern 20-
- Page 112 and 113:
medelsindustri som hade hög sjukpe
- Page 114 and 115:
Bilaga 1 Definition av sjukpenninga
- Page 116 and 117:
Kapitel 8 Hälsorelaterade levnadsv
- Page 118 and 119:
Rökning Rökning är en av dagens
- Page 120 and 121:
Skillnader i motionsvanor mellan ol
- Page 122 and 123:
Hälsorelaterade levnadsvanor Diagr
- Page 124 and 125:
Hälsorelaterade levnadsvanor Diagr
- Page 126 and 127:
Kapitel 9 Bostadsområdets Bostad o
- Page 128 and 129:
gång till badrum. Idag föreligger
- Page 130 and 131:
Bostad och hälsa Tabell 1. Relativ
- Page 132 and 133:
Del 4 Sociala relationer 131
- Page 134 and 135:
Kapitel 10 Att förena arbete och p
- Page 136 and 137:
Diagram 1. Genomsnittlig tid för a
- Page 138 and 139:
Arbete i hushåll och på marknaden
- Page 140 and 141:
Diagram 4. Samband mellan tid i fö
- Page 142 and 143:
med hemmavarande barn yngre än 18
- Page 144 and 145:
nors totala arbete består i högre
- Page 146 and 147:
episodlängden är beroende av hur
- Page 148 and 149:
För måltider är bilden delvis an
- Page 150 and 151:
Referenser Commission of the Europe
- Page 152 and 153:
Att förena arbete och privatliv Ta
- Page 154 and 155:
Kapitel 11 Barnens tid med föräld
- Page 156 and 157:
Förändring av barns tid med för
- Page 158 and 159:
aktiviteter. Det är föräldrarna
- Page 160 and 161:
Kapitel 12 Våldsoffer bland kvinno
- Page 162 and 163:
liga brottsligheten i själva verke
- Page 164 and 165:
1.4 Några läsanvisningar När det
- Page 166 and 167:
Våldsoffer bland kvinnor och män
- Page 168 and 169:
Våldsoffer bland kvinnor och män
- Page 170 and 171:
Våldsoffer bland kvinnor och män
- Page 172 and 173:
Vid intervjuerna lät vi de intervj
- Page 174 and 175:
Våldsoffer bland kvinnor och män
- Page 176 and 177:
Tabell 6. Poliskontakter. Särredov
- Page 178 and 179:
Alternativen "den intervjuade känn
- Page 180 and 181:
Våldsoffer bland kvinnor och män
- Page 182 and 183:
6. Oro för att bli utsatt för vå
- Page 184 and 185:
Kapitel 13 Oroande förhållanden O
- Page 186 and 187:
karriär inom arbetslivet, ensamma
- Page 188 and 189:
Oroande förhållanden Diagram 2 (f
- Page 190 and 191:
Arbetslöshet Utvecklingen när det
- Page 192 and 193:
när det gäller oro för hälsan
- Page 194 and 195:
Oroande förhållanden Diagram 6. O
- Page 196 and 197:
Diagram 7. Oro för att själv elle
- Page 198 and 199:
4 Oro för inbrott eller skadegöre
- Page 200 and 201:
Oroande förhållanden Diagram 9 (f
- Page 202 and 203:
Oroande förhållanden Tabell 3. Or
- Page 204 and 205:
Oroande förhållanden Diagram 12.
- Page 206 and 207:
6 Oro för miljön och situationen
- Page 208 and 209:
Oroande förhållanden Tabell 4. Or
- Page 210 and 211:
Diagram 16 (forts.) Oro för miljö
- Page 212 and 213:
Oroande förhållanden Diagram 17 (
- Page 214 and 215:
Oroande förhållanden Tabell 5. Or
- Page 216 and 217:
Oroande förhållanden Diagram 19 (
- Page 218 and 219:
Oroande förhållanden Diagram 21.
- Page 220 and 221:
7 Analyser med logistisk regression
- Page 222 and 223:
Oroande förhållanden Tabell 6. Od
- Page 224 and 225:
Oroande förhållanden Tabell 8. Od
- Page 226 and 227:
Del 5 Översikt över välfärden 2
- Page 228 and 229:
Kapitel 14 Index för internationel
- Page 230 and 231:
Fördelningperspektivet innebär at
- Page 232 and 233:
2 Estes´ WISP för Västeuropa och
- Page 234 and 235:
Svagt samband mellan BNP och olika
- Page 236 and 237:
12 14 Fattigdomskvot beräknad enli
- Page 238 and 239: Kapitel 15 Att jämföra länders v
- Page 240 and 241: konsumera än om landet hade produc
- Page 242 and 243: tioner. Arbetskamraterna blir därf
- Page 244 and 245: Antagandet om att produktiviteten s
- Page 246 and 247: Tabell 2. Normerade världen för m
- Page 248 and 249: 2. Ett försök till känslighetsan
- Page 250 and 251: med USA och Japan i spetsen är rel
- Page 252 and 253: Figur 4 Analys av ländernas rangor
- Page 254 and 255: Alla dessa indikatorer har sedan no
- Page 256 and 257: Tabell 7 Korrelationssambandet mell
- Page 258 and 259: Det är nu läge att gå över till
- Page 260 and 261: Allra effektivast är Italien efter
- Page 262 and 263: tressanta studieobjekt. Men efterso
- Page 264 and 265: Att jämföra länders välfärd Ta
- Page 266 and 267: Tabell A.2.2 Normerade grunddata f
- Page 268 and 269: Tabell A.2.4 Grunddata för insatse
- Page 270 and 271: Kapitel 16 Välfärd - på vårt s
- Page 272 and 273: Ett exempel från Jamaica I bild 1
- Page 274 and 275: Tabell 1 Tillfredsställelsen med l
- Page 276 and 277: Kapitel 17 JämIndex - ett verktyg
- Page 278 and 279: Tabell 1 Variabler i JämIndexbasen
- Page 280 and 281: JämIndex - ett verktyg för region
- Page 282 and 283: 3.3 Framgångsfaktorer för kommune
- Page 284 and 285: JämIndex - ett verktyg för region
- Page 286 and 287: 4.4 Ledamöter i kommunfullmäktige
- Page 290 and 291: JämIndex - ett verktyg för region
- Page 292 and 293: Kapitel 18 Barnindex RÄDDA BARNENS
- Page 294 and 295: områdena ekonomi, hälsa och utbil
- Page 296 and 297: Barnindex Diagram 1. Andel barn som
- Page 298 and 299: Diagram 3. Skillnaden i procentenhe
- Page 300 and 301: Barnindex Diagram 5. Andel barn med
- Page 302 and 303: ekonomisk utsatthet som nu genomfö
- Page 304 and 305: Tabell 1. Kommuner med bäst och s
- Page 306 and 307: Den största spridningen mellan kom
- Page 308 and 309: Tabell 1 Barnfattigdomsindex: Proce
- Page 310 and 311: Barnindex Tabell 2 Enskilda indikat
- Page 312 and 313: Barnindex Karlstad 90,8 88,2 96,1 7
- Page 314 and 315: Barnindex Strängnäs 89,0 83,1 94,
- Page 316 and 317: Bilaga 1. Variabeldefinitioner och
- Page 318 and 319: 317
- Page 320 and 321: 319
- Page 322 and 323: 321
- Page 324 and 325: 323
- Page 326 and 327: 325
- Page 328 and 329: 327
- Page 330 and 331: 329
- Page 332 and 333: 331
- Page 334 and 335: 333
- Page 336 and 337: 335
- Page 338 and 339:
337
- Page 340 and 341:
339
- Page 342 and 343:
341
- Page 344 and 345:
Rapportförteckning I serien Levnad
- Page 346 and 347:
92 Sysselsättning, arbetstider och