Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Levnadskostnader
uppgift var att utveckla en metod för att skapa ett
lättbegripligt system för internationella jämförelser.
Den andra uppgiften var att testa denna metod
genom att beräkna köpkraftpariteter (Purchasing
Power Parities, PPP) inom ramen för multilaterala
jämförelser. De första etapperna ägde rum 1970,
1973 och 1975. Detta var ett experiment i vilket
små ländergrupper deltog. Ländergrupperna representerade
olika inkomstnivåer, sociala system
och regioner.
Sverige deltog i en mer begränsad form inom
OECD under 80-talet. Sverige gick över till Euro-
pean Comparison Program 1
(ECP) 1991. Fram-
tagning av köpkraftparitetsindex sker inom ramen
för ECP och i samverkan mellan OECD och de
nationella statistikbyråerna. Det är sammantaget
31 länder som deltar i de prisundersökningar som
Eurostat samordnar. De årliga resultaten för PPP
omfattar: köpkraftsparitetsindex, prisnivåindex,
volymindex och värdeindex publiceras av Eurostat
i publikationsserien Statistics in Focus.
I detta kapitel definieras köpkraftsparitet
(PPP), vidare redogörs köpkraftsparitetsteorin. I
de senare avsnitt diskuteras bruttonationalprodukt
per invånare som välståndsmått och prisnivåindex.
Avslutningsvis redogörs för statistikens
kvalitet.
2. Köpkraftsparitet
Begreppet köpkraftsparitet (Purchasing Power
Parities, PPP) myntades på 1600-talet i Spanien
(Salamanca Skolan) för att sedan utvecklas av
Gerrad de Malynes i Storbritannien i början av
1700-talet. Köpkraftsparitetsteorin etablerades i
den ekonomiska teorin av den svenska national-
ekonomen Gustav Cassel 2
på 1920-talet. Teorin
bakom PPP är lagen om ett pris (Law of One Price)
och hör hemma i den monetära ansatsen 3
.
2.1 Paritetstal och växelkurs: reala och
nominella värden
I sin enklaste form är paritetstalen en uppsättning
av relativa priser för en standardiserad korg av
varor och tjänster från olika regioner eller länder.
Detta kan skrivas enligt följande P SE = e* P . P SE
är Sveriges prisnivå, P är prisnivån i euroområdet
och e är den nominella växelkursen som skulle
1
European Comparison Progamme (ECP) startade
1979. Sedan 1999 är det 15 EU-länder, 10 nya medlemsländer,
3 EFTA-länder samt 3 kandidatländer som
deltar i ECP. Från 1 maj 2004 är det 25 medlemsländer
i EU.
2
Cassel, Gustav. ”Abnormal Deviations from Interna-
tional Exchanges”. Economic Journal, December 1918.
3
För en utförligare redogörelse se Sachs-Larrain. Macroeconomics
kapitel 10.
86
behövas för att kunna inhandla samma varor och
tjänster på hemmamarknaden som inom euroområdet
i euro. Enligt den monetära ansatsen antas
köpkraftparitet vara konstant på lång sikt. Det
innebär att den sammanvägda prisförändringen på
varor och tjänster i ett land exakt motverkas av
förändringar i valutans pris, växelkursen.
Mått på produktionen per invånare omvandlade
enligt valutakurserna förblir i allt väsentligt nominella
mått, medan måtten blir reala om de omvandlas
enligt paritetstalen (se avsnitt 3).
Växelkurs
Den nominella växelkursen talar om hur mycket en
svensk krona kostar på valutamarknaden: e= SEK/€.
Om den svenska prisnivån stiger mer än prisnivån i
euroområdet, innebär det enligt teorin att värdet av
den svenska kronan försvagas (deprecieras 4 ) i förhållande
till eurovalutan i samma proportion så att ekvivalensen
hålls konstant. Den nominella växelkursen fastställs
på penningmarknaden.
Den reala växelkursen 5
- Köpkraftspariteten är kvoten
mellan de belopp i respektive lands valuta som behövs
för att köpa samma korg av varor och tjänster i respektive
land. För att beräkna köpkraftspariteten för t.ex. en
chokladkaka mellan Sverige och Danmark ställs det
pris chokladkakan har i Sverige (t.ex. 15 svenska kronor)
mot det pris den har i Danmark (t.ex. 10 danska
kronor). Köpkraftspariteten blir då 15/10=1,5. Den
reala växelkursen fastställs av vad man faktiskt får
betala.
2.2 Beräkningen av paritetstalen sker i
tre steg
Först bestäms prisrelationerna för varje basgrupp
(”Basic Heading”) med hjälp av de insamlade
priserna. Sedan beräknas medeltal för prisrelationerna,
vilket ger ovägda paritetstal för varje basgrupp.
Slutligen vägs paritetstalen för basgrupperna
samman genom att dessa viktas i enlighet
med BNP: s fördelning på olika varor och tjänster.
Detta ger viktade paritetstal för varje kategori av
varor och tjänster på alla aggregeringsnivåer upp
till hela BNP.
Köpkraftsparitetsstandard (PPS 6
), är en real
växelkurs som används till att omräkna ekono-
4
Uttrycket depreciering används vid rörlig växelkurs
5
Den reala växelkursen (ε) kan härledas från följande
uttryck P = e* P därvid den reala växelkursen är lika
SE
med, PPP: P€
ε ≡1=
e*
PSE
6
Paritetstalen, PPS (purchasing power standard) avser
den artificiella gemensamma referensvalutaenhet
(euro) för att uttrycka volymen av t.ex. hushållens
konsumtionsutgifter, offentlig konsumtion och fasta
investeringar för jämförelse med ett annat land vid en
given tidpunkt. Syfte är att eliminera prisskillnaderna