Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

6 Oro för miljön och situationen
i världen
I de tidigare avsnitten har berörts situationer som
främst hängt samman med den intervjuades egna
eller familjens privata förhållanden. Avslutningsvis
ställdes också ett par frågor om inställningen
till några mera allmänna och globala
förhållanden:
• oro för miljöförstöringen kring orten där man
bor
• oro för miljöförstöringen i världen
• oro för Sveriges energiförsörjning
• oro för den internationella situationen, t.ex.
risken för krig.
Här rör vi oss antagligen med än mer konjunkturkänsliga
förhållanden där dagsaktuella
händelser eller massmediadebatter om t.ex. miljön
kan sätta sin prägel på svaren. Detta bör inte
minst gälla oron för den internationella situationen
där en plötsligt uppflammande konflikt kan
göra tidigare lämnade svar överspelade. Således,
istället för att knyta alltför stor uppmärksamhet
till de absoluta nivåerna i de följande diagrammen
och tabellerna som finns på SCB:s hemsida,
bör intresset riktas mot relationerna mellan de
skilda befolkningsgrupperna.
Oro för miljöförstöring
Frågor om oro för miljöförstöring, dels kring
hemorten, dels i världen i stort, har ställts 1984–
85, 1988–89, 1993 och nu senast 2000–01. Tre
iakttagelser kan göras generellt: oron är betydligt
större för den globala miljöförstörelsen än
för de eventuella problemen kring hemorten;
oron har minskat under 90-talet – främst beträffande
den lokala miljöförstöringen; samt att
kvinnorna vid samtliga mättillfällen är mera
oroliga för båda företeelserna.
Oroande förhållanden
Vid slutet av 80-talet och vid början av 90talet
låg oron för den lokala miljöförstöringen
kring 50 procent. Cirka tio år senare hade denna
minskat till cirka 30 procent. Oron för närmiljön
är ganska jämnt fördelad mellan åldersgrupperna
– lägst är den bland de yngsta, 16-24 år. Det är
också bland dessa unga som minskningen varit
störst under 90-talet. I samtliga åldersgrupper
ligger kvinnorna cirka tio procentenheter högre
än männen.
Skillnaderna mellan olika socioekonomiska
grupper är ganska liten – lägst är den bland jordbrukare
med cirka 20 procent. Liknande kan
sägas om de olika regionerna; oron är något
högre inom de tre storstadsregionerna än bland
de mindre tättbefolkade delarna av landet. Slutligen
visar indelningen efter nationalitet att de
utomlands födda invandrarna, i detta fall liksom
för flertalet oros-indikatorer, har högre andelar
än de som är infödda i Sverige.
Andelarna som känner oro för miljöförstöringen
i världen är mer än dubbelt så höga som
när det ovan gällde miljön på hemorten. Vid
början av 2000-talet var 77 procent oroade, vilket
dock innebär en minskning med cirka tio
procentenheter sedan år 1993. Ungefär en femtedel,
20 procent, av befolkningen uppger att
man ofta känner denna oro; även här är det frågan
om en minskning med cirka tio procentenheter.
Andelen oroade är lägst bland de yngsta och
de allra äldsta. Med undantag för dessa äldsta,
75-84-åringarna, har kvinnor högre mätvärden i
samtliga åldersgrupper. Skillnaderna bland de
övriga befolkningsgrupper som visas i diagram
17 är relativt små och andelarna hamnar i flertalet
fall inom intervallet 70–80 procent.
205