Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Diagram 3. Skillnaden i procentenheter mellan kommuner med lägst och högst barnfattigdom
1991, 1997, 1999, 2000 och 2001.
%
35
30
25
20
15
10
5
0
19,5
32,1
32,2
1991 1997 1999 2000 2001 År
Landets tre storstäder uppvisar sammantaget en
betydligt högre barnfattigdom än andra kommuntyper.
Detta utvecklas närmare i en fördjupad
analys på stadsdelsnivå i nästa avsnitt. I genomsnitt
levde nästan var fjärde barn i storstäderna i
ett hushåll som kunde betraktas som fattigt år
2001. Den kommuntyp som uppvisar de största
förbättringarna under år 2001 är landets landsbygdskommuner
som i genomsnitt minskade
barnfattigdomen med 2,8 procentenheter, från
15,4 till 12,6 procent. Den kommuntyp som uppvisar
lägst andel barn i ekonomisk utsatthet är
landets förortskommuner där genomsnittet uppgår
till drygt 10 procent år 2001. Det är i denna kommuntyp
som många av landets höginkomstområden
återfinns, oftast i storstadsregionernas mer
attraktiva områden.
Jämförs utvecklingen från 1991 till år 2001 kan
man konstatera att spridningen i barnfattigdomen
ökat mellan kommuntyperna. Storstäderna ligger
alltjämt 2,5 procentenheter över 1991 års nivå (21
respektive 23,5 procent) medan t.ex. förortskommunerna
år 2001 hamnar nästan 4 procentenheter
under nivån för 1991. Detta hänger givetvis samman
med de större sociogeografiska förändringar
som skett i Sverige under det senaste decenniet,
med ett fortsatt ökat socialt tryck på storstadsregionerna.
Barnfattigdomen relaterad till utländsk bakgrund
Numera har drygt en fjärdedel av samtliga barn i
Sverige någon form av utländsk bakgrund 4 . Det är
betydligt vanligare att vara född i Sverige och ha
en eller båda föräldrar som invandrat till Sverige
än att ha invandrat till Sverige som barn.
Tidigare rapport om barnfattigdomens utveckling
i Sverige visade på stora skillnader mellan
barn med svenskfödda föräldrar och barn till utrikesfödda
föräldrar eller barn som själva är födda i
4
SCB 2003a. Barn och deras familjer 2001. Del
1:Tabeller. Demografiska rapporter 2003:1.1. Stockholm:
Statistiska centralbyrån.
30,4
28,4
Barnindex
något annat land än Sverige. År 2001 var ca 107
000 barn i åldern 0 – 17 år själva födda utomlands
medan 164 000 barn hade föräldrar som båda var
födda utomlands. Knappt 200 000 barn hade en
förälder född utomlands. Med begreppet ”utländsk
bakgrund” sammanförs alla dessa barn.
Givetvis varierar deras ursprungssituation, och
relation till sitt eller förälders födelseland, kraftigt
bland de ca 480 000 barn som klassificeras utifrån
detta begrepp. Situationen för barn som under
1990-talet kommit från krigshärjade länder är
givetvis annorlunda än för många av de barn som
har en utlandsfödd förälder som i många fall levt i
Sverige under många årtionden.
Om man tar etnisk bakgrund som utgångspunkt
för att belysa barns ekonomiska utsatthet 2001,
kan man konstatera att vart tredje barn med någon
utländsk bakgrund levde i ett hushåll som antingen
hade en låg inkomststandard eller socialbidrag.
Motsvarande siffra för barn med svensk bakgrund
är vart tolfte barn. Det är således mer än fyra
gånger så stor risk för barn med någon form av
utländsk bakgrund att leva i ett hushåll med en
ekonomiskt utsatt situation (se diagram 4).
297