Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
när det gäller oro för hälsan än beträffande det<br />
rapporterade hälsotillståndet.<br />
Utifrån diagram 6 kan bl.a. också konstateras att:<br />
• Oron för hälsan är högre bland utländska<br />
medborgare bosatta i Sverige och bland den<br />
s.k. andra generationens invandrare än bland<br />
de vars båda föräldrar är födda i Sverige.<br />
Dessa skillnaderna hade blivit än större om vi<br />
hade tagit hänsyn till åldersskillnaderna – invandrargrupperna<br />
har i genomsnitt en lägre<br />
medelålder.<br />
• Oron är högre bland icke facklärda arbetare<br />
(40 procent) och jordbrukare (43 procent) än<br />
bland framför allt högre tjänstemän (30 procent).<br />
Den högsta andelen bland de socioekonomiska<br />
grupperna, 54 procent, förekommer<br />
inte oväntat bland förtidspensionärer och<br />
långvarigt arbetslösa.<br />
• Skillnaderna mellan olika regioner i landet är<br />
relativt små. Under 90-talet har det dock förekommit<br />
en större ökning i de tre storstadskommunerna<br />
än i övriga landet.<br />
Aids eller hiv-smitta<br />
Oron för att ”man själv eller någon nära anhörig<br />
skall drabbas av aids eller HIV-smitta” har<br />
minskat dramatiskt under 90-talet. Det är här<br />
frågan om en halvering, från 15 procent oroade<br />
Oroande förhållanden<br />
1993 (snarlika värden uppmättes vid slutet av<br />
80-talet) till sex procent 2003. De som ”ofta”<br />
känner denna oro inskränker sig till en procent,<br />
även detta i stort sett en halvering under 90-talet<br />
(tabell 2).<br />
Genomgående, vid samtliga mättillfällen, har<br />
kvinnor betydligt högre andelar än män. Denna<br />
differens har dock minskat något under de senaste<br />
åren. Bland de yngsta kvinnorna, 16-24 år, är<br />
numera cirka 13 procent oroade, jämfört med sju<br />
procent bland de unga männen (diagram 7).<br />
Andelarna minskar sedan något med stigande<br />
ålder.<br />
Även bland grupper med olika familjeförhållanden<br />
har det skett kraftiga nivelleringar.<br />
Bland t.ex. ensamstående mödrar låg andelen<br />
oroade vid början av 90-talet <strong>på</strong> närmare 35<br />
procent. Tio år senare är andelen bland småbarnsmödrar<br />
sex procent och bland mödrar till<br />
äldre barn cirka 10 procent. I diagram 7 ser vi<br />
kraftiga minskningar i stort sett grupp för grupp.<br />
De som vid 2000-talets början visar de högsta<br />
andelarna oroade för HIV eller aids är de utomnordiska<br />
invandrarna, med värden kring 15-20<br />
procent – allra högst bland utomeuropeiskt födda<br />
kvinnor.<br />
Diagram 4. Oro för sin egen hälsa. Utvecklingen 1978–2003 (vissa år) för män och kvinnor, 16–74<br />
år. Procent.<br />
Procent<br />
45<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
1978<br />
1979<br />
1980<br />
1981<br />
1982<br />
1983<br />
1984<br />
1985<br />
1986<br />
1987<br />
1988<br />
Män 16-74 år<br />
Kvinnor 16-74 år<br />
1989<br />
1990<br />
1991<br />
1992<br />
1993<br />
1994<br />
1995<br />
1996<br />
1997<br />
1998<br />
1999<br />
2000<br />
2001<br />
2002<br />
2003<br />
191
Change language