Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Barnindex
Diagram 4. Andel barn som levde i fattigdom 1991, 1997, 1999, 2000 och 2001. Efter svensk respektive
utländsk bakgrund.
%
50
45
40
35
30
25
20
15
10
5
0
11,3
29,4
16 ,1
43,7
11,8
38,3 37,7
1991 1997 1999 2000 2001 År
Jämförs dessa förhållanden för år 2001 med tidigare
år förstärks bilden av att det är stora skillnader
mellan barn från svenska respektive utländska
bakgrundsförhållanden. Bland barn med
svensk bakgrund har den ekonomiska fattigdomen
minskat från 16,1 till 8,1 procent mellan 1997 och
2001. För dessa hushåll är den ekonomiska fattigdomen
t.o.m. lägre än den var vid 1990-talets
inledning (11,3 procent år 1991). För samtliga
barn med utländsk bakgrund har fattigdomen
minskat under motsvarande period med 3,7 procentenheter.
År 2001 växte 34 procent av samtliga
barn med utländsk bakgrund upp i ett hushåll med
låg inkomststandard och/eller med socialbidrag.
Det är framför allt förekomst av socialbidrag som
påverkar den bekymmersamma ekonomiska situationen
för barn i hushåll med utländsk bakgrund.
Man kan sammanfatta jämförelsen mellan barn
med svensk respektive utländsk bakgrund med att
skillnaden i ekonomisk utsatthet förstärkts kraftigt
mellan dessa barngrupper sedan den ekonomiska
uppgången inleddes från 1997. Det är en ökning
från 2,7 gånger större risk för barn med utländsk
bakgrund att växa upp i ekonomisk utsatthet 1997
till 4,2 gånger så stor risk år 2001. Däremot var
denna risk i stort sett oförändrad under åren 1991
till 1997 trots den kraftiga konjunkturnedgången.
Den ekonomiska sårbarheten är mycket beroende
av om en eller båda föräldrarna är födda
utomlands. Det är nästan dubbelt så hög risk för
barn med båda föräldrarna födda utrikes att växa
298
9,4
8,1
34
Barn med
svensk
bakg rund
Barn med
utländ sk
bakg rund
upp med knappa resurser jämfört med barn vars
förälder är född utomlands (se diagram 5). Ser
man till de barn som själva är födda i ett annat
land lever drygt hälften av dessa ca 106 000 barn i
ekonomisk utsatthet. Detta hänger naturligtvis
samman med den osäkra ekonomiska etableringssituation
som blivit allt vanligare under det senaste
årtiondet för nyanlända familjer. Det som inger
oro är att den ekonomiska sårbarheten ligger kvar
på en förvånansvärt hög nivå även för barnfamiljer
som varit i landet sex till nio år, d.v.s. bland de
hushåll som kom i den stora migrationsvågen
under 1990-talets första hälft. Nästan hälften av
alla dessa barn lever fortfarande år 2001 i ett hushåll
som betraktas som ekonomiskt fattigt.
Resultatet kring denna kvardröjande ekonomiska
utsatthet bland immigrantfamiljer, som i flesta
fall under 1990-talet haft flyktingbakgrund, är
också intressant i förhållande till finansieringsformer
mellan stat och kommun. I det nuvarande
statliga ersättningssystemet utgår ett schablonbelopp
till kommunerna för deras flyktingmottagande.
Dessa ersättningar är baserade på en maximal
ersättningstid för ankomståret och tre nästföljande
år. Av resultaten att döma för barn och deras föräldrar
som kom i början av 1990-talet har många
av dessa hushåll erhållit socialbidrag från kommunerna
i betydligt fler år.