Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Att jämföra länders välfärd
räknar bara tiden efter 65 år, en relativt vanlig
officiell pensionsålder, framstår skillnaderna
dock som väsentligt större. Kvinnorna lever
genomgående ett antal år längre än männen i alla
dessa länder. Ett något udda mått på jämställdheten
kan då sägas utgöras av denna differens.
Den är som framgår av tabellen minst på Island
och störst i Ungern.
Tabell 1 Indikatorer för hälsa
Livslängd
kvinnor
Livslängd
män
Spädbarnsdödlighet
per
1000 födslar
Australien 82.4 77 5.3
Belgien 80.8 74.6 5
Canada 82 76.7 5.3
Danmark 79 74.3 4.9
Finland 81.5 74.6 3.2
Frankrike 83 75.5 4.6
Grekland 80.7 75.4 5.9
Irland 79.2 74.2 5.8
Island 82.2 78.1 2.7
Italien 82.9 76.7 4.3
Japan 84.9 78.1 3.1
Korea 79.2 71.7 6.2
Mexiko 76.8 71.9 22.4
Nederländerna 80.6 75.7 5.3
Nya Zeeland 80.8 75.7 5.8
Norge 81.4 76 3.8
Portugal 80.3 73.5 5
Schweiz 82.8 77.2 4.9
Slovakien 77.6 69.5 6.2
Spanien 82.9 75.6 3.9
Storbritannien 80.4 75.7 5.5
Sverige 82.1 77.5 3.7
Tjeckien 78.5 72.1 4
Tyskland 80.7 74.7 4.5
Ungern 76.5 68.2 8.1
USA 79.5 74.1 6.9
Österrike
Källa: OECD
81.7 75.9 4.8
När det gäller spädbarnsdödligheten, andelen
barn som dör före ett års ålder, är dock skillnaderna
större även om man inte tar med Mexikos
extremt höga värde. Ungerns värde är nämligen
nästan tre gånger så högt som Japans.
1.5. Miljön har också betydelse för
välfärden
I detta avsnitt diskuteras lämpliga indikatorer
för miljön. De valda indikatorerna pekar på att
de geografiskt stora länderna med en betydande
tung industri; Australien, Canada och USA är
de som släpper ut i särklass mest miljöfarliga
gaser per invånare. Nya Zeeland och Tjeckien
244
befinner sig däremot i den andra ändan av skalan.
Till slut är miljön också en fråga om överlevnad
och påverkar hälsan i alla dess aspekter.
Men påverkan på hälsan kan vara något som
först visar sig på relativt lång sikt och därför kan
det vara motiverat att inkludera även miljön i
välfärdsbegreppet. Den blir då en form av en
tidig varning på vad som kan komma att hända
med hälsan och livskvaliteten på sikt. Hotet mot
miljön påverkar dessutom i regel den upplevda
livskvaliteten långt innan den kan spåras i en
påverkan på livslängden.
En del av miljöhoten är inte heller ett hot mot
hälsan utan de riskerar att försämrar livskvaliteten
på andra sätt. En god miljö upplevs därför
som en livskvalitet i sig, förutom hälsoaspekterna.
Detta sammantaget har lett till att det ansetts
motiverat att ta med miljön även i den här konstruerade
välfärdsindikatorn.
Det finns många olika möjliga miljöindikationer,
varav en del är lokala och andra globala.
Optimalt för denna analys skulle de valda indikatorerna
enbart mäta den nationella miljön.
Men på grund av brist på data, måste andra miljöindikatorer
som enbart påverkar den globala,
eller både den lokala och globala miljön användas.
Problemet med dessa påtvingade val behöver
dock inte vara så stort eftersom det med hög
sannolikhet finns ett klart samband mellan hur
den egna lokala miljön och den globala behandlats.
Det är en fråga om miljöpolitisk ambitionsnivå.
Tre stora hot mot miljön som det finns bra
data för är utsläppen av föreningar innehållande
svavel, kväve och koldioxid. De mäts lämpligen
som antal ton per år och innevånare. Dessa har
därför i detta exempel utvalts som indikationer
på miljösituationen i respektive land.