Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Inkomstutvecklingen i kommunerna
än kvinnor drabbades av arbetslöshet under lågkonjunkturen.
FAS-andelen nådde därmed under
lågkonjunkturen sin hittills högsta nivå. Under
den ekonomiska uppgång som följde därefter
minskade FAS-andelen betydligt mer för män.
Minskningen mellan 1995 och 2002 var 2,5 pro-
centenheter; 3,4 procentenheter för män mot 1,3
för kvinnor. Kraftigare ökning av sjukskrivningstalen
för kvinnor och större minskning av arbetslöshetstalen
för män förklarar den ökade differensen.
Som tidigare nämnts har kvinnors medelinkomst
närmat sig mäns. Den främsta anledningen
till detta är att kvinnor arbetar i allt större omfattning.
Men det var alltså endast mellan 1983 och
1993 som kvinnors inkomster närmade sig mäns
och avståndet var därefter i stort konstant t.o.m.
2001. Detta trots att kvinnors arbetstid fortsatte att
närma sig mäns även efter 1993. Den ökade arbetstiden
för kvinnor har efter 1993 således inte
resulterat i att kvinnor har fått relativt sett högre
inkomst. Detta kan förklaras av att kvinnors inkomster
närmade sig mäns inkomster kraftigt
under lågkonjunkturens första år då arbetslösheten
främst drabbade män. När arbetslösheten senare
drabbade också kvinnorna i den offentliga sektorn
upphörde utjämningen av inkomsten. Högkonjunkturen
som följde innebar i första skedet en
återhämtning för männen på arbetsmarknaden,
vilket medförde att kvinnors inkomster fortsatta
att ligga kvar på samma nivå i relation till männens.
Att FAS-andelen har ökat mer för kvinnor
än för män under senare år är en annan förklaring
till att kvinnors inkomst inte närmat sig mäns. De
Diagram 8. FAS-andelen för kvinnor och män 1983–2002
Procent
16
12
8
4
0
56
1983 1988 1993 1998 2003
ökade sjukskrivningstalen för kvinnor har naturligtvis
resulterat i ett inkomstbortfall.
Kraftiga skillnader mellan kommunerna
FAS-andelen varierar kraftigt mellan kommunerna.
Diagram 9 visar att det framför allt är i kommuner
i Stor-Stockholm som andelen är liten medan
andelen är stor i de flesta kommuner i Norrland.
År 2002 var andelen minst i Danderyd (2,9
procent). I ytterligare 18 kommuner, varav 12 i
Stor-Stockholm, var andelen mindre än 7 procent.
Av kommunerna i Stor-Stockholm var det endast
Botkyrka som överskred medelvärdet för riket.
Av kommunerna utanför storstadsområdena var
det främst kommuner i Jönköpings län som låg
markant under medelvärdet för riket.
Störst FAS-andel hade Haparanda (25 procent).
De drygt 50 kommuner som hade en FAS-andel
över 15 procent ligger, med ett par undantag, i
Norrland och i Värmland/Bergslagen. Den främsta
orsaken till de höga andelarna i dessa kommuner
är att arbetslösheten är hög och att arbetslöshetsstödet
därför ligger på en markant högre nivå
än riksgenomsnittet. Ingen kommun i Norrland
låg under medelvärdet för riket 2002. Lägst andel
i Norrland, nästan 11 procent, hade universitetskommunen
Umeå som har en relativt stor andel
unga i sin befolkning.
Kv innor
Män
Differens mellan kvinnor och män