Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Antagandet om att produktiviteten skulle vara<br />
densamma är självklart orealistiskt, utan de som<br />
inte ingår i arbetskraften är knappast lika produktiva<br />
som de som gör det. Om exempelvis<br />
arbetsmarknad har organiserats som i USA så att<br />
en relativt stor andel av arbetskraften är sysselsatt,<br />
blir den genomsnittliga produktiviteten<br />
troligen lägre än om arbetsinsatsen begränsats så<br />
mycket som i Nederländerna.<br />
Detta leder till att jämförelsen blir något skev.<br />
I Nederländerna, Belgien och Frankrike har exempelvis<br />
minimilönerna sats så högt att en betydande<br />
del av den mindre produktiva arbetskraften<br />
stängs ute från arbetsmarknaden.<br />
Däremot <strong>på</strong>verkas troligen inte produktiviteten<br />
av skillnader i den kvinnliga förvärvsfrekvensen.<br />
Det är också tveksamt om den genomsnittliga<br />
produktiviteten hos dem som av arbetsmarknadsskäl<br />
förtidspensionerats haft en lägre produktivitet<br />
än genomsnittet, utan enligt en del<br />
studier har denna åldersgrupp en hög produktivitet<br />
utom när det gäller rent fysiska arbetsuppgifter.<br />
Det är dock omöjligt att avgöra hur mycket<br />
lägre produktiviteten skulle vara i genomsnitt,<br />
men det är knappast troligt att det skulle röra sig<br />
mer än om 20-30 procent. Den del av konsumtionsutrymmet<br />
som i figur 3 är betecknat som<br />
ledighet är därför överskattad i produktionstermer<br />
men korrekt i arbetskraftstermer. De ger<br />
därför en ganska bra bild av hur olika valet mellan<br />
arbete och fritid har sett ut i OECD-länderna.<br />
Länderna i figuren är rangordnade efter den<br />
potentiella BNI-nivån. Norge har inte bara den<br />
högsta BNI-nivån, utan det har också den högsta<br />
potentiella BNI-nivån. Men <strong>på</strong> platserna närmast<br />
efter har det skett betydande omkastningar. Nederländerna,<br />
Frankrike, Belgien och Italien har<br />
alla en högre potentiell BNI än USA. Denna<br />
jämförelse är dock som nämnts något orättvis.<br />
Men jämförs de länder som har den mest arbetsamma<br />
befolkningen, Korea och Island med<br />
Nederländerna, Italien, Frankrike, Ungern och<br />
Italien, så är dock skillnaderna dramatiska. Korea<br />
och Island har en potentiella BNI som bara<br />
är 30 procent högre än den faktiska, medan de<br />
sistnämnda länderna har en potentiell BNI som<br />
är mer än dubbelt så stor den faktiska.<br />
Sveriges potential ligger lite över genomsnittet<br />
med en potentiell BNP som 80 procent högre än<br />
den faktiska.<br />
Att jämföra länders välfärd<br />
1.4 Vad hjälper det att vara rik om<br />
man snart skall dö?<br />
I detta avsnitt diskuteras lämpliga indikatorer<br />
för hälsa. Av analysen av de valda indikatorerna<br />
framgår att de japanska kvinnorna och de isländska<br />
och japanska männen är de mest långlivade.<br />
Vidare är spädbarnsdödligheten extremt<br />
hög i Mexiko, men den är också betydande också<br />
Tjeckien, men lägst i Japan.<br />
Det finns dock andra faktorer som <strong>på</strong>verkar<br />
ens välbefinnande än konsumtionsutrymme och<br />
fritid, allt kan nämligen inte köpas för pengar<br />
även om de ekonomiska resurserna har stor betydelse<br />
inom många områden. Till dessa saker<br />
hör hälsa.<br />
Det kan med rätta diskuteras vilka mått som<br />
bör användas för att mäta ett folks hälsa. Men<br />
slutligen <strong>på</strong>verkar nästan alla sjukdomar och<br />
hälsoaspekter livslängden. Rent principiellt kan<br />
det hävdas att det finns en annan dimension i<br />
hälsan än överlevnad och det är lidandet. Många<br />
medicinska åtgärder är i första hand inriktade<br />
mot att minska lidandet hos patienterna, och inte<br />
mot att förlänga deras liv. Ibland är också syftet<br />
t.o.m. begränsat till att endast öka deras bekvämlighet.<br />
Det finns naturligtvis inte någon internationellt<br />
jämförbar statistik över en så subjektiv företeelse<br />
som minskat lidande och ökad bekvämlighet,<br />
även om dessa är av mycket stor betydelse för<br />
välbefinnandet, och därmed för <strong>välfärden</strong>. Dessutom<br />
<strong>på</strong>verkar med all sannolikhet även dessa<br />
ingrepp livslängden indirekt liksom många andra<br />
faktorer som ökar livskvaliteten.<br />
Många hävdar att förutom mäns och kvinnors<br />
medellivslängd, finns det en annan variabel som<br />
kan fånga upp andra aspekter <strong>på</strong> hälsotillståndet<br />
och det är spädbarnsdödligheten. Detta mått är<br />
självklart inte oberoende av medellivslängden,<br />
som den <strong>på</strong>verkar <strong>på</strong> ett direkt sätt, men likafullt<br />
anses den säga något mer om barns hälsa liksom<br />
om sjukvårdsambitionerna i samhället i stort<br />
avseende såväl nivå som fördelning.<br />
Det gör att i många av de konstruerade välfärdsmåtten,<br />
som nästan undantagsvis inkluderar<br />
hälsa, ingår alla dessa variabler. Det har därför i<br />
det här konstruerade exemplet <strong>på</strong> välfärdsindikator<br />
valts att inkludera en hälsoindikator där mäns<br />
och kvinnors medellivslängd samt spädbarnsdödlighet<br />
ingår, se tabell 1. Medellivslängden<br />
för kvinnor kan tyckas vara relativt lika, den<br />
varierar från 85 år i Japan till 68.8 i Mexiko.<br />
Männens medellivslängd skiljer sig än mindre åt<br />
då islänningarna och japaner bara blir 10 år äldre<br />
än tjeckerna, och alla andra ligger mellan dessa<br />
extremer. Förskjuter man <strong>på</strong> perspektivet och<br />
243
Change language