Perspektiv på välfärden 2004 (pdf) - Statistiska centralbyrån

Levnadskostnader
Diagram 3 Prisnivåindex för BNP total Sverige
EU15=100
145
140
135
130
125
120
115
110
105
100
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002
Källa: Eurostat. Prisnivåindex är preliminär för år 2002.
En tolkning av prisnivåindex bör således ta
hänsyn till hur mycket den nominella växelkursen
har påverkat prisnivåindex. Om till exempel den
svenska kronan blir svagare i förhållande till euro
blir prisnivåindex lägre och viceversa (se diagram
3 och 4 ovan). Vid en låg nominell växelkurs
(eller stark krona) blir exporten billigare och importen
dyrare mätt i inhemsk valuta. En vanlig
misstolkning är att använda prisnivåindex som en
indikator för över- och undervärdering av valutor.
En annan faktor som ligger bakom ländernas
olika prisnivåer är att deras produktivitet i produk-
tionen av handelsvaror och icke-handelsvaror är
olika (se avsnitt 2). En produktivitetsökning i
exportsektorn (handelsvaror) leder inte omedel-
bart till en prishöjning för t.ex. frisörtjänster
eller andra tjänster, (icke-handelsvaror) men det
skapar utrymme för lönehöjning på sikt i andra
sektorer av ekonomin. Dessutom leder produktivi-
tetshöjning i ett land till en ökad bruttonational-
produkt och ekonomisk tillväxt. Nationalinkom-
sten i landet har således ökat vilket stimulerar
nya investeringar och därmed ökar efterfrågan
av nya varor och tjänster som i slutändan leder
till att landets samlade prisnivå blir högre.
Skillnader mellan hög- låginkomstländer förstärks
av det faktum att arbetskraften är dyrare i
höginkomstländer än i låginkomstländer och att
sektorn för t.ex. olika typ av tjänster (ickehandelsvaror)
är arbetskraftsintensiv. Detta tyder
på att den samlade prisnivån borde vara högre i
höginkomstländer än i låginkomstländer.
Prisnivåeffekten är särskilt tydlig för låginkomstländer
(se diagram nedan), där växelkursen
överstiger landets paritetstal vilket ger en relativt
låg prisnivåindex. Det beror delvis på att ickehandelsvarorna
är billigare i låginkomstländerna.
Det finns mycket som tyder på att det föreligger
ett positivt samband mellan den relativa prisnivån
och BNP per invånare.
90
Diagram 4 BNP per invånare & Prisnivåindex
2001 EU15=100
Danmark
Sverige
Storbritannien
Finland
Tyskland
Österrike
Nederländerna
Frankrike
Belgien
Italien
Spanien
Grekland
Portugal
Polen
Estland
Ungern
Litauen
Lettland
Källa: Eurostat
8
6
Volymindex per invånare
Prisnivåindex
0 20 40 60 80 100 120 140
INDEX
5. Metod och metodbrister
vid framtagning av köpkraftparitetsindex
Inom ramen för ECP utför de nationella statistikbyråerna
prisundersökningar som avser hushållens
individuella konsumtion och fasta bruttoinvesteringar.
Löneuppgifter för vissa offentliga tjänster
används istället för priser avseende offentlig konsumtion.
Paritetstal har primärt beräknats för 250 basgrupper
på basis av prisjämförelser mellan ett
stort antal varor och tjänster, som utvalts och definierats
med målet att vara samtidigt representativa
och jämförbara.
Prisinsamlingarna för hushållens konsumtion
genomförs enligt ett treårsschema. Produktförteckningarna
omfattar ca 2 600 konsumtionsvaror
och tjänster. Prisinsamlingen för fasta investeringsvaror
och byggnation görs vartannat år. Omräkning
görs sedan centralt av Eurostat till årsmedelpriser
för det aktuella året med hjälp av konsumentprisindex
som varje land levererat.
Vid beräkningen av paritetstal för basgrupper
tas hänsyn till hur representativa de ingående
produkterna är för konsumtionen i respektive
land. Detta är nödvändigt för att undvika snedvridande
effekter på pris och volymjämförelser. Paritetstalen
på basgruppsnivå samnanvägs sedan,
vilket ger paritetstal för alla aggregeringsnivåer
upp till BNP. Vid sammanvägningen används