Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

More documents

Recommendations

Info

Innehåll SOU 2006:77Bilaga 2 Tilläggsdirektiv....................................................359Bilaga 3 Centrala aktörer ..................................................361Bilaga 4 Underlag till avsnittet om psykisk ohälsa enligtinternationella studier (Skolbarns hälsovanor) ikapitel 3..................................................................371Bilaga 5 Hearing ..............................................................37512
SammanfattningUtgångspunkterDe flesta ungdomar mår bra. Under de senaste 10–20 åren har dockflera rapporter visat att det blivit vanligare att ungdomar är nedstämda,är oroliga, har svårt att sova och har värk. I den allmännadebatten beskrivs besvären ofta som tecken på stress. Det är bakgrundentill utredningen som behandlar i huvudsak fyra frågeställningar.1) Har stress och psykisk ohälsa ökat? 2) Hur kan utvecklingenförklaras? 3) Vilka effektiva förebyggande och behandlandeåtgärder kan sättas in? 4) Hur kan stress och psykisk ohälsa blandunga följas framöver?Utredningen utgår från den proposition om mål för folkhälsansom riksdagen antog år 2003 och den strategi för att förebyggapsykisk ohälsa som EU lagt fram år 2005. Det innebär att analyseroch förslag till åtgärder orienteras mot de levnadsförhållanden somskapar stress och psykisk ohälsa.Det går att särskilja tre innebörder i begreppet stress, en vardaglig,en psykologisk och en medicinsk. Det är möjligt att formuleraen modell där dessa begrepp ingår och som är lämpad för att besvarafrågeställningarna i utredningen. I modellen är utgångspunktenstimuli i individens livssituation som mobiliserar kroppsligaoch mentala resurser. Denna mobilisering kallas ”stress”. Stress kanleda till psykisk ohälsa. Risken för att ett givet stimulus ska leda tillstress modifieras av resurser i miljön och av individens egna resurser.Likaledes modifieras risken för att stress ska leda till psykiskohälsa av resurser i miljön och av individens egna resurser.Analyserna har genomförts utifrån en gemensam struktur. Förstbehandlas belägg för att aspekten har betydelse för psykisk ohälsa.Utgångspunkten har vanligen varit den internationella vetenskapligalitteratur som finns på området. I nästa steg behandlas utvecklingenöver tid av aspekten. De flesta folkhälsofrågor förändras relativtlångsamt. Detta innebär att tyngdpunkten i framställningen13
Page 1 and 2: Ungdomar, stressoch psykisk ohälsa
Page 3 and 4: Till statsrådet Lena HallengrenGen
Page 5 and 6: InnehållSammanfattning ...........
Page 7 and 8: SOU 2006:77InnehållUngdomsbrottsli
Page 9 and 10: SOU 2006:77InnehållMobiltelefon oc
Page 11: SOU 2006:77Innehåll11 Övervägand
Page 15 and 16: SOU 2006:00SammanfattningUtveckling
Page 17 and 18: SOU 2006:00SammanfattningFaktorer f
Page 19 and 20: SOU 2006:00Sammanfattningoch skola
Page 21 and 22: SOU 2006:00Sammanfattningpå att m
Page 23 and 24: SOU 2006:00SammanfattningDet finns
Page 25 and 26: SOU 2006:00Sammanfattningden årlig
Page 27 and 28: 1 Uppdraget och tolkning avutrednin
Page 29 and 30: SOU 2006:77Uppdraget och tolkning a
Page 47 and 48: 2 Teoretisk bakgrundSammanfattningI
Page 49 and 50: SOU 2006:77Teoretisk bakgrundInledn
Page 51 and 52: SOU 2006:77Teoretisk bakgrundvar en
Page 53 and 54: SOU 2006:77Teoretisk bakgrundEfters
Page 55 and 56: SOU 2006:77Teoretisk bakgrundOrsake
Page 57 and 58: SOU 2006:77Teoretisk bakgrundPsykis
Page 59 and 60: SOU 2006:77Teoretisk bakgrundtid. D
Page 61 and 62: SOU 2006:77Teoretisk bakgrundom hä
Page 63:
SOU 2006:77Teoretisk bakgrundtvå l
Page 66 and 67:
Utveckling av stressrelaterade symp
Page 68 and 69:
Page 70 and 71:
Page 72 and 73:
Page 74 and 75:
Page 76 and 77:
Page 78 and 79:
Page 80 and 81:
Page 82 and 83:
Page 84 and 85:
Page 86 and 87:
Page 88 and 89:
Page 90 and 91:
Page 92 and 93:
Page 94 and 95:
Page 96 and 97:
Page 98 and 99:
Page 100 and 101:
Page 102 and 103:
Page 104 and 105:
Page 106 and 107:
Page 108 and 109:
Ungdomars syn på stress, orsaker o
Page 110 and 111:
Page 112 and 113:
Page 114 and 115:
Page 116 and 117:
Page 118 and 119:
Page 120 and 121:
Page 122 and 123:
Page 124 and 125:
Page 126 and 127:
Page 128 and 129:
Page 130 and 131:
Page 132 and 133:
Page 134 and 135:
Page 136 and 137:
Page 138 and 139:
Page 140 and 141:
Page 142 and 143:
Page 144 and 145:
Page 146 and 147:
Page 148 and 149:
Page 150 and 151:
Page 153 and 154:
5 Faktorer främst knutna till deto
Page 155 and 156:
SOU 2006:77Faktorer främst knutna
Page 157 and 158:
Page 159 and 160:
Page 161 and 162:
Page 163 and 164:
Page 165 and 166:
Page 167 and 168:
Page 169 and 170:
Page 171 and 172:
Page 173 and 174:
Page 175 and 176:
Page 177 and 178:
Page 179 and 180:
Page 181 and 182:
Page 183 and 184:
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
6 Faktorer främst knutna till detp
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209:
Page 212 and 213:
Individfaktorer: betydelse, utveckl
Page 214 and 215:
Page 216 and 217:
Page 218 and 219:
Page 220 and 221:
Page 222 and 223:
Page 224 and 225:
Page 226 and 227:
Page 228 and 229:
Page 230 and 231:
Särskilda insatser från vårdpers
Page 232 and 233:
Page 234 and 235:
Page 237 and 238:
9 Differentiering och individualise
Page 239 and 240:
SOU 2006:77Differentiering och indi
Page 241 and 242:
Page 243 and 244:
Page 245 and 246:
Page 247:
Page 250 and 251:
Sammanfattande analys av utveckling
Page 252 and 253:
Page 254 and 255:
Page 256 and 257:
Page 258 and 259:
Page 260 and 261:
Page 262 and 263:
Övervägande och förslag till åt
Page 264 and 265:
Page 266 and 267:
Page 268 and 269:
Page 270 and 271:
Page 272 and 273:
Page 274 and 275:
Page 276 and 277:
Page 278 and 279:
Page 280 and 281:
Page 282 and 283:
Page 284 and 285:
Page 286 and 287:
Page 288 and 289:
Page 290 and 291:
Page 292 and 293:
Page 294 and 295:
Page 297 and 298:
12 Förslag till fortsatta mätning
Page 299 and 300:
SOU 2006:77Förslag till fortsatta
Page 301 and 302:
Page 303 and 304:
Page 305 and 306:
Page 307 and 308:
OrdlistaBarn-ULFBestämningsfaktorE
Page 309 and 310:
ReferenserEtt flertal referenser h
Page 311 and 312:
SOU 2006:77Referenser22. Hagquist C
Page 313 and 314:
SOU 2006:77Referenserthere evidence
Page 315 and 316:
SOU 2006:77Referenser72. Wångby M,
Page 317 and 318:
SOU 2006:77Referenser95. Prosser J,
Page 319 and 320:
SOU 2006:77Referenser117. Achenbach
Page 321 and 322:
SOU 2006:77Referenser140. Broberg A
Page 323 and 324:
SOU 2006:77Referenser164. Pliszka S
Page 325 and 326:
SOU 2006:77Referensertet, 2006. Til
Page 327 and 328:
SOU 2006:77Referenser215. Leventhal
Page 329 and 330:
SOU 2006:77Referenser239. Östergre
Page 331 and 332:
SOU 2006:77Referenser263. LeBourgeo
Page 333 and 334:
SOU 2006:77Referenser287. Eriksson
Page 335 and 336:
SOU 2006:77Referenser310. Field T,
Page 337 and 338:
SOU 2006:77Referenser334. Fergusson
Page 339 and 340:
SOU 2006:77Referenser356. Törneke
Page 341 and 342:
SOU 2006:77Referenser381. De Graaf
Page 343 and 344:
SOU 2006:77Referenser403. Cederblad
Page 345 and 346:
SOU 2006:77Referenser429. Holmberg
Page 347 and 348:
SOU 2006:77Referenser456. Spicker P
Page 349:
SOU 2006:77Referenser483. Socialdep
Page 352 and 353:
Bilaga 1 SOU 2006:77Frågor som ang
Page 354 and 355:
Bilaga 1 SOU 2006:77viktig orsak ti
Page 356 and 357:
Bilaga 1 SOU 2006:77över tid förs
Page 358 and 359:
Bilaga 1 SOU 2006:77sitt arbete, vi
Page 361 and 362:
Bilaga 3Centrala aktörerArbetslivs
Page 363 and 364:
SOU 2006:77 Bilaga 3straumatiserade
Page 365 and 366:
SOU 2006:77 Bilaga 3Under våren ge
Page 367 and 368:
SOU 2006:77 Bilaga 3rör ungdomars
Page 369 and 370:
SOU 2006:77 Bilaga 3arbetsmiljö oc
Page 371 and 372:
Bilaga 4Underlag till avsnittet om
Page 373 and 374:
SOU 2006:77 Bilaga 4Tabell B4.3 And
Page 375:
Bilaga 5HearingEn hearing om ungdom
Page 378 and 379:
47. Ökade möjligheter till trafik
Page 380:
Värdepapper och kontrolluppgifter.
show all

Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?