Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

Faktorer främst knutna till det privata och till fritiden SOU 2006:77musik påvisas (302, 303). Detta ger starkt vetenskapligt stöd för attaktivt utövande av musik främjar mental hälsa, se gradering av bevisvärdei kapitel 2. En svensk observationsstudie av vuxna tyder påatt andra kulturella aktiviteter bidrar till längre livslängd och bättresjälvrapporterad hälsa (304). Eftersom endast en studie har redovisatsär kunskapsläget för andra kulturella aktiviteter än musik oklart.Kulturella aktiviteter är ofta en del av människors identitet. Särskiltgäller detta för ungdomar där val av musik och sätt att klä sigär viktiga uttryck för den egna personen (305). Det är därför problematisktatt isolerat söka ett samband mellan exempelvis musikvaloch hälsa, utan att sätta in musikvalet i individens livsstil somhelhet. Detta kan vara en förklaring till att studier av sambandmellan kultur och hälsa inte påvisas. Vidare har kulturella uttryckuppenbart i första hand egenvärden, helt oberoende av andraeffekter (306).UtvecklingUnder de senaste två decennierna har andelen barn i åldern 7–15 årsom sjunger, spelar instrument eller dansar minskat med en tredjedel(171). Under samma tidsperiod har även andelen ungdomar iåldern 16–24 år som spelar ett musikinstrument minskat något, omän i mindre omfattning (14). Under de senaste två decennierna hardet däremot blivit enklare att lyssna på musik. Cd-skivor börjadesäljas 1983, kommersiella radiokanaler med musik tillkom 1993 ochmp3 spelare har blivit vanliga under 2000-talet. Utbudet av konserterhar sannolikt ökat. Det är därför troligt att ungdomar ägnarmer tid åt musik i dag jämfört med början av 1980-talet. Lyssnandetförefaller dock delvis ha ersatt eget musicerande.Även andra former av kulturkonsumtion har förändrats under desenaste decennierna. Ungdomar i åldern 10–18 år går mindre påmuseum eller andra utställningar (171) och ungdomar i åldern 16–24år går mindre på bio (14). Ungdomar i åldern 16–24 år går däremotoftare till bibliotek (14).Nya distributionsformer har tillkommit. I dag är det vanligt attse på film på video eller dvd. År 1982–83 hade endast 16 procent avungdomar i åldern 16–24 år tillgång till video. År 2004 var det92 procent (14). Det är därför inte troligt att ungdomar ser mindrepå film men att de numera ofta väljer att se på filmerna hemma ellerhos kamrater i stället för på bio.204