13.07.2015 Views

Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

SOU 2006:77Teoretisk bakgrundvar en del av det projekt som Kropp föresatt sig. Situationen ärkanske tydligare för lidande som en person utsätts för utan att honsjälv medvetet valt situationen. Att drabbas av en svår sjukdom ärexempelvis något som vi vanligen anser motiverar åtgärder. Omden drabbade överlever sjukdomen är det dock tänkbart att förloppetmedför att hon omprövar sitt liv <strong>och</strong> efteråt finner att sjukdomentillfört något mycket värdefullt. Uppfattningen om vilkatillstånd som motiverar åtgärder beror således både på hur vi tolkarinnebörden i problemen <strong>och</strong> på vilket tidsperspektiv vi anlägger.Om man skiljer mellan bedömningar på individ- <strong>och</strong> gruppnivågår det att göra tydligare bedömningar. För en individ ger huvudvärk,nedstämdhet <strong>och</strong> nervositet besvär men det är inte givet attbesvären ska leda till en åtgärd. På denna individnivå krävs att mandrar en gräns mellan det normala <strong>och</strong> det avvikande. Som framgårav resonemanget är det ofta inte möjligt.Diskussioner om fenomen på gruppnivå kräver inte uppdelning inormalt <strong>och</strong> avvikande. Det finns uppenbart ett kontinuum för deflesta fenomen. Några har aldrig huvudvärk, några har det ofta,andra varje dag <strong>och</strong> ett fåtal har huvudvärk hela dagarna. Om förekomstenav huvudvärk över hela detta spektrum ökar, då kan detganska entydigt tolkas som att något i människors tillvaro har försämrats.Det blir inte längre avgörande om det är huvudvärk varjedag eller en gång i månaden som har ökat.De fenomen som diskuteras i denna utredning har vanligen dennakontinuerliga karaktär <strong>och</strong> diskussionen gäller ungdomsgruppensom helhet. Därför finns inget egentligt behov av att göra uppdelningi normalt <strong>och</strong> avvikande. Den statistik som finns tillgängligpresenteras dock till stor del på detta sätt. Därför krävs endiskussion om de begrepp som används.Avgränsning mellan avvikande tillstånd <strong>och</strong> sjukdomUtredningen använder statistik som beskriver förekomst av olikasjukdomar. Det är därför motiverat att diskutera skillnader mellan”onormala” <strong>psykisk</strong>a tillstånd <strong>och</strong> <strong>psykisk</strong> sjukdom. Avgränsningenär inte given. Den internationella diagnosklassifikation av sjukdomar<strong>och</strong> hälsoproblem som används i Sverige, ICD 10 (32), behandlar ikapitel 5 <strong>psykisk</strong>a sjukdomar <strong>och</strong> syndrom samt beteendestörningar<strong>och</strong> i kapitel 18 symptom. Kopplat till förteckningen i kapitel 5 finnsen allmänt använd manual, DSM-IV (33) som anger kriterier för51

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!