Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

SOU 2006:77Sammanfattande analys av utvecklingenen del av livets villkor ökar det hennes lidande. Också i modernavärldsåskådningar finns uppfattningar om att negativa känslor är endel av våra grundvillkor. Exempelvis framhåller existentialismen attvi är dömda till frihet (441). Vi lever i en absurd värld utan någrainneboende normer och värderingar (442). I denna värld måste vifatta beslut och vi är alltid ansvariga för dessa beslut. Konsekvensernaav våra val kan vi bara delvis överblicka. Detta ger oss ångest.Mindre gynnade grupperEn del grupper har större risk för att drabbas av stressrelateradesymptom. En möjlighet som förts fram är att den ökade psykiskaohälsan som helhet skulle kunna förklaras av att andelen utsattagrupper ökat i samhället under de senaste 20 åren. En alternativförklaring är att den relativa risken för psykiska problem i enskildagrupper skulle ha ökat.ULF-studien redovisar utvecklingen under perioden 1980–2005av olika grupper i det urval som representerar befolkningen somhelhet (14). För vissa aspekter går det att särskilja ungdomsgruppenmedan andra gäller hela den vuxna befolkningen.Andelen arbetare har minskat från 46 till 38 procent (helabefolkningen). Andelen med utländsk bakgrund har ökat från10 till 11 procent (hela befolkningen). Andelen med svåra besvär avlångvarig sjukdom har ökat från 6 till 7 procent (16–24 år). Andelenmed hög grad av nedsatt arbetsförmåga på grund av långvarigsjukdom är oförändrad 2,4 procent (16–24 år). Uppgifter om utvecklingenav sexuell läggning saknas. Andelen med små materiellatillgångar har varit i stort oförändrad (16–24 år). Andelen somanger att de inte har någon nära vän har sjunkit från 14 procent till6 procent (16–24 år).Andelarna i befolkningen som hör till de olika riskgrupperna harsåledes varit relativt oförändrade eller minskat under de senaste 25åren. De små förändringar som finns kan inte förklara den tydligaökningen av psykiska problem under de senaste decennierna.En möjlighet är att den relativa risken för psykiska problem i eneller flera av dessa riskgrupper skulle ha ökat. Således är det möjligtatt risken för att utveckla psykiska problem skulle vara större år2005 i gruppen med utländsk bakgrund jämfört med år 1980. Denanalys av ULF som redovisas i kapitel 3 ger dock ej stöd för dennahypotes.259