Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

Teoretisk bakgrund SOU 2006:77psykiska symptom är påfallande vanliga. Om människor strävarefter att undvika symptom borde det inte vara så. För att förstådenna skenbara motsägelse kan man lägga ett utvecklingsbiologisktperspektiv på frågan. Under utvecklingens lopp har människor levtmed mängder av faror. En enda missbedömning kunde räcka för attdö. De som var gladlynta och obekymrade riskerade att avlida istörre omfattning innan de hunnit reproducera sig, jämfört med deindivider som var ängsliga och försiktiga. Detta talar för en selektionav människor som lätt blir rädda. På jämförbart sätt går det attse en evolutionär grund för vår tendens till att bli nedstämda eftersomdetta stämningsläge ökar möjligheterna till omorientering. I entid av snabba förändringar är det därför inte helt oväntat att människoroftare blir nedstämda.Det finns inga enkla samband mellan faktiska villkor och upplevelseav påfrestning. Det finns en omfattande litteratur kring människorsupplevelser av risk. Den visar att människors upplevelserskiljer sig från den faktiska risken. Exempelvis underskattas riskenför välbekanta fenomen medan risken för nya mindre kända företeelseröverskattas. Objektiva villkor och upplevda villkor är såledestvå skilda fenomen. Denna utredning utgår från ungdomars objektivavillkor.Utredningen utgår från en naturvetenskaplig tradition. Där formulerashypoteser om samband som sedan prövas i empiriskastudier. Syftet med de empiriska studierna är inte i första hand att”bevisa” olika samband utan istället att kritisk pröva om en hypotesär ohållbar. Detta innebär att det finns en grundläggande skeptiskinställning till olika teorier. I den litteratur som behandlar psykiskaproblem presenteras dock ofta tolkningar av olika fenomen därtyngdpunkten i framställningen inte ligger vid att kritiskt prövahypoteser. För en läsare som är förtrogen med denna tolkandelitteratur kan framställningen därför te sig som torftig.Sedan 1990-talet har det inom hälsoområdet utvecklats praxis föratt värdera säkerheten i de vetenskapliga studier som används föratt bedöma olika påståenden om hälsa, behandling av hälsoproblemoch för förebyggande insatser. Statens beredning för medicinskutvärdering (SBU) tillämpar denna praxis. SBU särskiljer tre graderav säkerhet, baserade på bevisvärdet för de studier som användssom underlag för ett påstående. Utredaren använder SBU:s graderingav säkerhet.48