Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

Uppdraget och tolkning av utredningens direktiv SOU 2006:77objektiva villkoren eller till individens objektiva förmåga att hanteraproblemet.Den medicinska definitionen av stress fokuseras på den mobiliseringav kroppsliga och mentala resurser som sker när en individutsätts för en påfrestning. Den grundläggande uppfattningen är attreaktionerna vanligen är ändamålsenliga.Det är möjligt att formulera en modell där dessa begrepp ingåroch som är lämpad för att besvara frågeställningarna i utredningen.I modellen är utgångspunkten stimuli i individens livssituation sommobiliserar kroppsliga och mentala resurser. Denna mobiliseringkallas ”stress”. Stress kan leda till psykisk ohälsa. Risken för att ettgivet stimulus ska leda till stress modifieras av resurser i miljön ochav individens egna resurser. Likaledes modifieras risken för attstress ska leda till psykisk ohälsa av resurser i miljön och av individensegna resurser.Analyserna har genomförts med en gemensam struktur. Förstbehandlas belägg för att aspekten har betydelse för psykisk ohälsa.Utgångspunkten har vanligen varit den internationella vetenskapligalitteratur som finns på området. I nästa steg behandlas utvecklingenöver tid av aspekten. De flesta folkhälsofrågor förändras relativtlångsamt. Detta innebär att tyngdpunkten i framställningenligger vid att beskriva förändringar under de senaste 20 åren. Därefterdiskuteras om aspekten kan förklara utvecklingen av psykiskhälsa bland unga. När det har uppfattats befogat lämnas förslag tillåtgärder som kan påverka den aktuella aspekten så att ungdomarspsykiska hälsa främjas.I kapitel 11 presenteras förslag till åtgärder. De utgår från folkhälsoperspektivet.Det innebär att åtgärderna främst är inriktade påhälsans bestämningsfaktorer och inte på vård och behandling. Åtgärdernautgår från en helhetssyn på samhället. Syftet är att få befintligavälfärdssystem att fungera bättre.InledningDe flesta ungdomar mår bra. Under de senaste 10–20 åren har dockflera rapporter visat att det blivit vanligare att ungdomar är nedstämda,är oroliga, har svårt att sova och har värk. I den allmännadebatten beskrivs besvären ofta som tecken på stress. En annan benämningär inåtvända psykiska problem, dvs. problem som påverkarindividen men som inte märks utåt.28