Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

SOU 2006:77Utveckling av stressrelaterade symptom och psykisk ohälsaBedömningUnder de senaste decennierna har antalet vårdtillfällen i psykiatriskslutenvård per 100 000 individer minskat något. Man kan därförförvänta att vård för olika grupper av diagnoser i allmänhet skullevara oförändrad eller minska. Analyser av sex diagnosgrupper somär relevanta för åldersgruppen och där uppenbara metodprobleminte föreligger visar dock på ökning för fyra grupper ochoförändrad eller minskad förekomst endast för två grupper avdiagnoser. Ökningen för en dominerande diagnosgrupp somförstämningssyndrom (innefattande depressioner) är påtagligt meden åttafaldig ökning av vård för flickor i åldern 15–19 år. Det gårinte att avgöra om ökningarna beror på förändrade vårdrutiner ellerpå att problemen blivit vanligare. Det samlade mönstret med flerdiagnosgrupper talar dock för att en faktisk ökning av psykiskaproblem kan ha skett under perioden 1980–2003.Öppen psykiatrisk vårdDe flesta kontakter med psykiatrin sker inom öppen vård. Detsaknas visserligen ett täckande nationellt register över öppen vårdmen några landsting har upprättat lokala register som gör detmöjligt att följa utvecklingen över tid. Så är fallet i Stockholms län.En sammanställning över utvecklingen under perioden 1998–2004visar att andelen individer i åldern 18–24 år som under året haftkontakt med öppen landstingsdriven psykiatrisk vård nästan fördubblatsunder perioden med en ökning från 29 personer/1 000 till49 personer/1 000 (88). I övriga åldersgrupper sker ingen ellerendast en obetydlig ökning under perioden. Uppgifterna talar fören ökad förekomst av psykiska problem i ungdomsgruppen.Uppgifter om ökade köer till barn- och ungdomspsykiatrisk vårdhar förekommit i den offentliga diskussionen. Det finns betydandeproblem med att tolka sådana uppgifter. Kötiden till vård kan ökaom ett problem blivit vanligare i befolkningen, om efterfrågan påvård har ökat, om effektiviteten inom vården har minskat och omutbudet av vård har minskat. En stor del av alla ungdomar medgivna psykiska problem söker inte vård (89). Det är därför svårt attanvända kötid som indikator på förekomst av psykiska problem.89