Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

SOU 2006:77Uppdraget och tolkning av utredningens direktivt.ex. som förhöjt blodtryck eller som ökad insöndring av stresshormoner.Den grundläggande uppfattningen är att de mentala ochkroppsliga reaktionerna vanligen är ändamålsenliga. Det är först närpåfrestningarna har hög intensitet och är långvariga som skadeeffekteruppstår.Den medicinska definitionen fokuseras på konsekvenserna avpåfrestningen medan individernas upplevelser är av underordnatintresse. Det innebär att en individ kan vara utsatt för påfrestningarsom leder till kroppsliga reaktioner utan att hon själv är medvetenom detta.Att klättra på en bergvägg kan användas som exempel för attillustrera skillnaderna mellan de tre definitionerna av stress. Detfinns en risk att ramla ned. Den som klättrar måste därför varamentalt fokuserad. Viktiga muskelgrupper blir spända och troligenstiger också blodtrycket. Sett från den medicinska definitionen ärdetta ett exempel på stress eftersom reaktionerna bidrar till attklättraren klarar uppgiften. Enligt Lazarus och Folkmans definitionföreligger inte stress om klättraren upplever att hon kan hålla sigkvar på bergväggen. I vardagligt tal betecknas klättringen inte hellersom stressande eftersom uppgiften inte uppfattas som obehaglig.Fördelen med den medicinska definitionen är att reaktionernaobjektivt går att undersöka. Nackdelen är att innebörden tydligtskiljer sig från den vardagliga definitionen av stress.En modellI direktiven anges att utredaren ska analysera ungdomars livssituationutifrån stress och dess konsekvenser för den psykiska hälsan.Utredaren har uppfattat att den centrala frågan gäller sambandmellan ungdomars livssituation, och påfrestningar i denna livssituation,och ungdomars psykiska hälsa. Det är möjligt att formuleraen modell där dessa begrepp ingår, utan att ta ställning till detre stressdefinitionerna. Modellen återges i figur 1.1. Den gör inteanspråk på att vara uttömmande. Utgångspunkten är stimuli i livssituationensom mobiliserar kroppsliga och mentala resurser.Denna mobilisering kallas ”stress”.35