13.07.2015 Views

Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

SOU 2006:77Faktorer främst knutna till det offentliga: betydelse för <strong>psykisk</strong> <strong>ohälsa</strong>Medborgerligt inflytandeDet finns sannolikt ett allmänt samband mellan individers <strong>och</strong>gruppers inflytande i samhället <strong>och</strong> deras hälsa. Det kan dock varasvårt att särskilja inflytandets specifika betydelse eftersom det finnstydliga samband mellan inflytande <strong>och</strong> andra resurser. Experimentellastudier gör det möjligt att klargöra inflytandets betydelse. Sådanastudier har gjorts på barn i skolan. De visar att ökat inflytandei skolan leder till bättre hälsa bland eleverna (175).En indikator på medborgerligt inflytande för de yngsta ungdomarnaär andel elever i grundskolan som anger att de kan vara medom att bestämma arbetssätt på lektionerna. Jämförbara uppgifterföreligger endast för perioden 1997–2003. Under denna period skeringa förändringar (172).För ungdomar åldern 16–24 år finns flera indikatorer som täckerperioden 1980–2005. De ingår i SCB:s undersökningar om levnadsförhållanden(ULF) (14). Andelen ungdomar som anger att de oftastdelar i politiska diskussioner har ökat något från 39 till 44 procent.Däremot har andelen sjunkit som är medlem i en facklig organisation<strong>och</strong> andelen som är fackligt aktiv. En tänkbart bidragandeförklaring kan vara att färre ungdomar är förvärvsarbetande. Dockhar även andelen som är medlem i ett politiskt parti sjunkit med enminskning från 9 till 3 procent. Andelen som är aktiv i ett politisktparti <strong>och</strong> andelen som varit på ett möte med ett politiskt parti harockså sjunkit. Vidare har valdeltagandet under perioden 1982–2002sjunkit från 89 till 71 procent.Det finns således en trend som tyder på minskat medborgerligtinflytande via de politiska partierna <strong>och</strong> deltagande i val. Det finnsett möjligt samband mellan denna utveckling <strong>och</strong> den individualiseringsom diskuteras i kapitel 9 (224). Individualiseringen innebäratt individen i allt mindre omfattning definierar sig själv efter tillhörigtill en etablerad grupp, exempelvis en socialklass eller ett politisktparti. <strong>Ungdomar</strong>s engagemang i samhällsfrågor kanaliserasdärför i mindre omfattningen via de etablerade kanalerna. ULFundersökning tyder dock på att det politiska intresset snarast ärtilltagande.Hur samhällets demokratiska system som möta denna förändringär en viktig fråga. Den lyfts fram i regeringens ungdomspolitiskaproposition (225). Utredaren har dock uppfattat att en närmareanalys ligger utanför ramen för denna utredning.185

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!