Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

SOU 2006:77Teoretisk bakgrundOrsaker till stress och psykisk ohälsaPåfrestningar och psykisk ohälsaMänniskor reagerar på förändringar. Medför förändringen någotnegativt, eller hot om något negativt, upplevs den som en påfrestning.Ett exempel är försämrad ekonomi. En förändring betydermer än den faktiska nivå som människor lever med. Som biologiskavarelser reagerar vi genomgående på förändring snarare än på denabsoluta nivån. Vi reagerar på ett ljud som plötsligt blir starkareeller svagare utan att kanske ens vara medvetna om att ljudet finnsnär det inte förändras. En upplevelse av en påfrestning innebärsåledes vanligen att något har förändrats.En akut påfrestning leder till mentala reaktioner. Uppmärksamhetenfokuseras på det aktuella problemet, andra intryck träder ibakgrunden och den mentala beredskapen för att möta faror ökar.Om en påfrestning blir långvarig kan förändringar kvarstå, ävenefter det att problemet avlägsnats. Individen kan då reagera överdrivetkraftigt på olika signaler som lätt uppfattas som hotande,individen kan bli irritabel, kan ha svårt att koncentrera sig på nyauppgifter och kan känna sig allmänt illa till mods. Sömnen kan blistörd och aptiten kan öka eller minska.I ett stort antal studier har samband påvisats mellan upprepadenegativa livshändelser och risken för psykisk ohälsa både underuppväxtåren och senare i livet (42–46). Sambanden mellan påfrestningaroch olika former av psykisk ohälsa är vanligen ospecifika (47).Att sambanden är ospecifika innebär att en given påfrestning, exempelvisi form av konflikter i familjen, både kan resultera i inåtvändaproblem som ångest och oro och i utagerande beteendeproblem.Sambanden är också relativt svaga, särskilt när analyserna endastgällt betydelsen av en enda påfrestning. Tre studier får illustreradetta förhållande.Att vistas i fängelse innebär helt uppenbart en påfrestning. Underinbördeskriget i Grekland åren 1946–1949 tvingades en grupp barnatt bo i fängelse under flera år. Barnens psykiska hälsa undersöktessenare i vuxen ålder. Psykiska problem visade sig inte vara vanligarei denna grupp än i en annan jämförbar grupp som inte bott i fängelse(48). Barnen vistades i fängelse tillsammans med sina mödrar. Detär möjligt att kontakten med mödrarna under fängelsetiden vartillräcklig för att skydda barnen.55