Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

Teoretisk bakgrund SOU 2006:77I en annan studie från samma tidsperiod skildes barnen från föräldrarna.Studien gällde de finska barn som under andra världskrigetrycktes upp från sina föräldrahem och under en tid placerades isvenska fosterhem (49). I vuxen ålder uppvisade inte heller dennagrupp mer psykiska problem än andra jämförbara grupper av finskabarn som fått bo kvar hos sina föräldrar.Om barn växer upp i familjer där föräldrarna separerar medfördetta uppenbart en påfrestning. Efter några år förefaller dock skilsmässaninte påverka risken för psykiska problem (50).Det finns således samband mellan påfrestningar och utvecklingav psykiska problem men sambanden är inte enkla.Interaktion mellan faktorer och ansamlad riskOlika faktorer i ungdomars levnadsmiljö interagerar med varandraoch med individuella egenskaper. Exempelvis kan bristande ekonomiskaresurser ha betydande effekter på en ung människa om honsamtidigt är arbetslös och har konflikter med föräldrarna. Däremotskulle hon kunna klara problemen om hon inte behövt möta demvid ett och samma tillfälle (51).Om en individ vid upprepade tillfällen under uppväxten måsteklara ett flertal svårigheter, då ökar risken för psykiska problem(52). Den samlade bördans omfattning har således avgörande betydelse(53).Det är troligt att en viss typ av svårigheter främst har effekt påindivider med vissa anlag kombinerat med specifika tidiga erfarenheter(54, 55). Den forskning som bedrivs inom psykologi ochfolkhälsovetenskap tar dock i allmänhet inte hänsyn till interaktionermellan faktorer. Ett viktigt skäl är att det är svårt att hanterainteraktion med de statistiska analysmetoder som används, vanligenolika former av regressionsanalys. Ansatser finns dock till att analyserasamband som tar hänsyn till interaktioner (56). Resultat fråndet fåtal studier som har presenterats är dock svåra att använda idenna utredning där tyngdpunkten i uppdraget ligger vid att beskrivapsykiska problem i ungdomsgruppen som helhet.56