Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

SOU 2006:77Övervägande och förslag till åtgärderingår i det kvalitetsarbete som redan åligger kommunerna attgenomföra.FörvärvsarbeteUtredaren uppfattar att den grundläggande orsaken till den minskadetillgången till förvärvsarbete i ungdomsgruppen är att dentotala tillgången till lönearbete har minskat och att minskningen iförsta hand påverkat ungdomsgruppen. Problemet drabbar särskiltsocialt mindre gynnande grupper, dvs. främst ungdomar som harföräldrar med kort utbildning och ungdomar med utländsk bakgrund.Den omställning av ekonomin som skedde i Sverige i början av1990-talet var parallell till utvecklingen i länder som Frankrike,Holland och Tyskland under decenniet efter oljekrisen i mitten av1970-talet. Då minskade tillgången till förvärvsarbete i dessa länder.För att undvika alltför hög arbetslöshet erbjöds de äldre tidigarepension.När Sverige ställs inför liknande problem i början av 1990-taletdiskuteras inte tidigare pensioner som alternativ, sannolikt därföratt en sådan lösning är mycket kostsam. I stället har ungdomarsinträde på arbetsmarknaden förskjutits uppåt i ålder genom atttiden för utbildning har förlängts. Det är meningsfullt eftersom denya arbetsuppgifter som växer fram har större kunskapsinnehåll äntidigare. Ett av de tre nyckelbegreppen i EU:s Lissabon-strateginför en uthålligt hög sysselsättning är en lärande ekonomi (457).Satsningen på längre utbildning ställer dock stora krav på utbildningssystemet.Uppenbart har det krävts fler utbildningsplatservilket med bibehållen kvalité genererar kostnader. Ett större problem,från ett folkhälsoperspektiv, är att skolutbildning tenderaratt förstärka sociala skillnader, se föregående avsnitt. Den storagrupp som nu går i gymnasiet utan att få slutbetyg (28 procent)(151) känner sig sannolikt mer misslyckade än motsvarande gruppungdomar gjorde några decennier tidigare då de förvärvsarbetade istället för att gå i skola. Risken är betydande för att denna gruppinte fullt ut kommer in i arbetslivet. Om så är fallet får detavsevärda samhällsekonomiska konsekvenser. Enligt statssekreterareJens Henrikssons beräkningar medför en procentenhet fler iarbete cirka 17 mdkr i behållning för samhället (458). Utformningav utbildningen har därför stor betydelse för samhället som helhet.273