Ungdomar, stress och psykisk ohälsa - Regeringen

Faktorer främst knutna till det offentliga: betydelse för psykisk ohälsa SOU 2006:77Andelen barn som gått i förskola har ökat under 1980-talet.Detta bör ha motverkat psykiska problem. Personaltätheten varrelativt oförändrad under 1980-talet och låg under hela decennietpå 23–24 årsarbeten per 100 barn. Det är långt över den nivå förpersonaltäthet om 12–14 årsarbeten per 100 barn där negativaeffekter har påvisats. Detta talar för att utvecklingen av förskolansverksamhet bör ha motverkat tendenser till psykisk ohälsa.Effekten av förskola före 15 månaders ålder är oklar. I dennaålder vårdar dock vanligen föräldrarna barnen. Därför kan inteheller en eventuell negativ effekt av förskola i denna ålder förklaraden ökade psykiska ohälsan.ÅtgärderÅtgärder i förskolan som främjar utveckling av barns kompetenserminskar risken för psykiska problem. Sådana åtgärder presenteras ikapitel 7. Ett exempel på en sådan åtgärd är metoder som utvecklarbarnens emotionella förmåga.SkolaSkolans betydelse för psykisk hälsaUngdomars kompetenser har avgörande betydelse för deras psykiskahälsa, se kapitel 7. Skolan bidrar till utveckling av barns ochungdomars kompetenser. I skollagen anges som mål utveckling avkunskaper och färdigheter samt fostran till ansvarskännande människoroch samhällsmedlemmar. Skolans huvuduppdrag, att främjaungdomars kompetenser, kan således bidra till att minska riskenför psykisk ohälsa.Skolan kan också ha negativa effekter som hänger samman medatt skolan inte är frivillig. Mobbning är avsevärt vanligare i skolanän i andra miljöer vilket kan hänga samman med att barn och ungdomar,som inte annars skulle ha valt att vara tillsammans, befinnersig i skolan tillsammans. Eleverna kan uppleva krav som de inteuppfattar som legitima. Elever kan också uppleva upprepade misslyckandensom startar onda cirklar. Ett stort antal av de elever somintervjuats anser att skolan är den främsta orsaken till stress, se kapitel4.158